290 SAMMANHÄNGANDE KAPITEL.

ligen alltför dyrt för att kunna användas till bröd, varför det
måste drygas ut med diverse ingredienser och beredas till palt.
Att mjölet kostade så mycket, berodde på de dåliga kommu-
nikationerna. Före järnvägens tillkomst hade nämligen denne
man omkring tre mil genom oländig terräng till landsväg och
sedan ytterligare fem mil till Piteå, där närmaste handelsbod
fanns. Med häst och fordon kunde han inte komma fram de
tre milen genom vildmarken annat än på skarsnön om för-
våren. Men den tiden på året var mjölet som dyrast, mången
gång två å tre gånger så dyrt som på hösten. Därför hade han
aldrig råd att köpa sig så mycket mjöl, att det räckte till
bröd.

Men med järnvägarnas tillkomst fick han bröd på bordet,
ty med tåget kom mjöl till hyggligt pris ända till Koler, där
han bodde. Vid första tillfälle, när det fanns mjöl att få där,
köpte han sig två säckar rågsikt och en säck vetemjöl samt en
järnspis av en järnvägsarbetare. För nu skulle det bli bröd-
bakning avl!»

Ett par järnvägstekniska detaljer av allmännare
intresse.

Angående den i Bd VIII: 525 st. 1 omtalade lufttrycks-
bromsen, som under åren 1920—27 monterats in på
Statens järnvägars vagnar, har det visat sig, att kostnaderna
stannade vid 18 millioner kr., och att dessa utgifter för länge
sedan betalat sig genom en årlig besparing i personalkostna-
der m. m. av över 3 millioner kr., motsvarande 18 2, av total-
kostnaden.

x

Fördelarna med järnvägarnas elektrifiering (Bd
VIII: 526 st. 2) äro först och främst, att vi bli mera oberoende
av utländsk drivkraft, vidare ökad livslängd och minskade
underhållskostnader för de elektriska loken, mindre perso-
nalbehov — särskilt inbesparas ju eldare — samt slutligen
större trafikhastighet, så att vagnparken kan bättre utnyttjas.

Däremot medför elektrifieringen knappast några bespa-
ringar i fråga om de direkta kraftkostnaderna i
