344 SAMMANHÄNGANDE KAPITEL.

Den svenska kvinnorörelsen.

Kvinnofrågan.
Sid. 53 efter st. 4.

Mycket ogillande väckte det, när den unge Knut Wicksell
på nordiska festen i Uppsala 1878 formade sitt versifierade tal
för kvinnan till en vidräkning med gängse sociala missförhål-
landen. Hur fräckt av en ung student att komma med en så-
dan samhällskritik som denna:

»För folkets söner öppnas lärdomsskolan
och för dess döttrar ladugårdens dörr.

När Hans ur kojan går till biskopsstolen,
får Greta vackert — mjölka kor som förr.

Ja, ägde hon ett huvud ock den väna

mer ljust och klart än någon landets son —
på enkla pall'n med stävan mellan knäna
se där dess plats i ärans Panteon.

Hon föddes ju att verka i det lilla,

att härska under Hymens milda bloss

i hemmets värld, den solbeglänsta, stilla,
vid sidan av en man — som slåss.!

Först krossad under levnadhjulets ekrar
för henne öppnas skall en utsikt fri,

ty efter vad trovärdigt folk försäkrar
kan hon bli salig lika väl som vi.»

Sophie Adlersparre
efter sid. 89

hette Fredrika Bremers andliga arvtagare framför andra,
skaparen av Fredrika-Bremer-Förbundet, vilket framgångsrikt
fortsatt stiftarinnnas insatser såväl inom kvinnorörelsen som
på andra områden av samhällsutvecklingen.

21 Under skydd av »hemfridslagen» kunna ju fyllbultar och skurkar
misshandla hustru och barn nästan hur mycket som helst, utan att
myndigheterna röra ett finger.
