SOSKARS TIDEVARV BÄR OSKARS DRAG JÄMVÄL.» 391

framom honom? Det är svårt att finna en enda av den tidens
svenska och norska statsmän, om vilken man skulle våga säga
detta.

»Oskars tidevarv bär Oskars drag
jämväl.»

Då kung Oskars 25-årsjubileum som regent år 1897 firades
i Kristiania, hölls bl. a. en högtidlig gudstjänst i Vor Frelsers
kirke med predikan av biskop Bang. Den formade sig till
en karakteristik av konungens verksamhet som regent och
är en av de klaraste och klokaste, som skrivits eller uttalats.
Biskopen sade där bland annat: »Det har icke yppats någon
som helst framstegsuppgift av betydenhet, utan att vår ko-
nung stått främst i ledet bland dess målsmän och förkämpar.
På vilket område vi än ha arbetat till gagn för land och folk
— alla ha vi funnit förståelse hos vår konung, och icke endast
förståelse utan även intresse och sympati, och icke endast
intresse och sympati, utan även stöd och hjälp. Och fram-
gång har följt denna mångsidiga, förståelsefulla och nitiska
verksamhet. Oskar II:s regeringstid, det är den stora fram-
stegstiden i vår historia.»

Detta sades om Norge — men det är lika sant och riktigt för
Sveriges del. Mycket var tidigare påbörjat — grunden var
redan lagd, men den ojämförligt stora framstegstiden i
Sveriges historia, den infaller under »gamle kungens» regering.

Man har vant sig vid att skämta och se ned på en historie-
skrivning, som tilldelar furstarne all ära för vad som uträttats
under deras tid. Med full rätt. Men då man så kritiserar, för-
anledes man lätt att gå till den motsatta överdriften: att se
bort ifrån vad regenterna personligen kunna ha velat och ver-
kat. Och sanningen är, att för Sveriges materiella och även
andliga utveckling har kung Oskar personligen betytt ofantligt
mycket. Många konungar intressera sig huvudsakligen för
sina hästar och jakter, för militära skådespel eller helt enkelt
för vad man måste kalla nöjen. Icke så Oskar II. När det i
jubileumsskrifterna om honom talas om, hur han understödde
