KOOPERATIONSRÖRELSEN. 441

landshövding Treffenberg i sin redogörelse till civilministern
— och uppställdes tillsammans med sina kamrater som för-
trupp i spetsen för strejkskaran.

På det sättet samlades en ansenlig skara, som med röda fanor
i spetsen tågade till Sundsvall och slog sig ned på en öppen
plats utanför staden. Antalet växte undan för undan till
mellan 5 och 6 tusen man från 21 sågverk. De voro allesam-
mans »nyktra, stillsamma och hövliga», berättar Treffenberg.

Femte dagen var pingstdagen, och betecknande är, att både
då och på annandagen höllo lekmannapredikanter, tillhörande
den waldenströmska riktningen, gudstjänster på de strejkandes
lägerplats under anslutning av stora skaror stadsbor och folk
från kringliggande orter. Och denna religiösa prägel var ge-
nomgående. Varje morgon och afton förrättades andakt i
lägret. Där var lugnet fortfarande ostört, säger landshövdin-
gen i sin berättelse.

Men annorlunda var de strejkandes uppträdande vid flere
av de särskilda sågverken. En del oroselement funno där
tummelplatser för hemfridsbrott och våld mot både personer
och egendom. Värst fingo därvid brukens tjänstemän sitta
emellan. Men när en del pojkslynglar bland de strejkande
utforo i vilda hotelser mot »blodsugarne» och för övrigt förde
ett ohyfsat språk, blevo de åthutade och till sist bortfösta
av äldre, besinningsfulla deltagare i demonstrationerna.

Tredjedag pingst tvingade myndigheterna med maktspråk
de strejkande att på nåd och onåd underkasta sig sina arbets-
givare. Höga vederbörande hade, för att tala med John
Lindgren, »satt likhetstecken mellan strejk och uppror»
Landshövdingen betecknade också strejken som »ett svårt
brott mot både gudomlig och mänsklig lag».

Kooperationsrörelsen.

När en kooperativ handelsbod öppnas i ett samhälle, är
det tecken till att en konsumtionsförening bildats på den
platsen. Ordet kooperation betyder s amverkan, och de
kooperativa konsumtionsföreningarna bestå av personer, som
sammanslutit sig för att skaffa sig livsmedel och andra för-
