446 SAMMANHÄNGANDE KAPITEL.

slogo igenom i Stockholm, fingo då med ens 12 representanter
— tack vare majoritetssystemet. Men 1911 måste de, trots
stigande röstetal, nöja sig med tre på grund av den »proportio-
nella rättvisan», som här kom högern till godo.

I vissa trakter hade liberalerna aldrig lyckats bli riktigt
representerade, men nu trängde de fram med stor kraft.
I Småland t. ex., som sedan gammalt var mycket konserva-
tivt, fingo de nu 10 riksdagsmän, av vilka ej mindre än 9
nyvalda, och det likaledes konservativa Västergötland valde
11 liberala riksdagsmän, av vilka 8 voro nyvalda.

Liberala samlingspartiet i Andra kammaren återkom efter
1911 års val precis lika stort som förut: 102 man. Men om
man närmare granskar verkligheten bakom dessa siffror,
finner man, att partiet till följd av proportionalismen i hög
grad förändrat karaktär. Av de 102 medlemmarna före år
1911 voro ungefär hälften stads- och hälften landsbygds-
representanter. De 102 liberalerna efter 1911 tillhörde
däremot till vida övervägande delen landsbygdens folk, och
det liberala partiet och dess politik kännetecknades alltsedan
dess av en viss spänning mellan en mindre grupp stadsbor
och en stor och växande falang av landsbygdsrepresentanter.

Hygieniska samhällsfrågor.

Sid. 489—491, 462—463, 482, 494.

Sedan 1924, då bd IX först utkom, har svenska folkets
medellivslängd ökats från omkring 56 år till omkring 62.
Denna glädjande statistik beror först och främst på den
ytterligare minskning i barndödligheten, som är en följd av
förbättrad uppfödning och vård av spädbarnen. Därnäst
beror den ökade medellivslängden på läkarvetenskapens och
den allmänna hygienens fortsatta storartade framsteg. Det
är inte bara spädbarnen, som uppfödas och uppfostras mer
rationellt — även de vuxna ha, tack vare nykterhets-, idrotts-
och friluftsrörelsen mer och mer kommit till insikt om värdet
av att hålla sin kropp sund och spänstig. Ingen modesak har
någonsin varit så odelat välsignelsebringande som stads-
