480 SAMMANHÄNGANDE KAPITEL.

försvarsfrågan, det skulle man nu kasta! Men ute i
Europa rasade redan världskriget; dess ångvält gick när-
mast fram över neutrala folk — det trycket pressade hårt
och tungt även över de svenska valmännens sinnen. Aldrig
under det liberala partiets tillvaro har en opinionsstorm
gått häftigare och våldsammare fram därinom, men aldrig
har den lagt sig fortare till ro, åtminstone i det yttre.»
Vilka svårigheter Staaff haft att övervinna, framgår också
därav, att vid avgörandet i Andra kammaren mer än en tredje-
del av liberalerna röstade emot uppgörelsen, och att ett par
medlemmar i förtrytelsen utgingo ur partiets riksdagsgrupp.

Tyska påtryckningar och ryska angrepps-
planer mot Sverige i början av
världskriget.

Sid. 660 efter st. 1.

Trots våra neutralitetsförsäkringar trodde faktiskt ingen
av de fyra stormakterna, att vi i längden skulle kunna hålla
oss utanför kriget. Somliga räknade med Sverige som en
hemlig vän, andra som en hemlig fiende. Den brittiske utrikes-
ministern ställde i världskrigets början vårt land i samma
kategori som Italien och Turkiet, Rumänien, Bulgarien och
Grekland, vilka ju samtliga med tiden kommo med i världs-
kriget. Redan innan Österrikes ultimatum överlämnades till
Belgrad, började också tyska regeringen bearbeta det svenska
kabinettet för att få oss över på sin sida. Av alla krafter mot-
arbetade den en neutralitetsförklaring från svensk sida, och den
tyska generalstaben tillhandahöll en plan för svensk-tysk sam-
verkan. Denna skulle från vår sida bestå i omedelbar mobili-
sering av samtliga stridskrafter och de norrländska truppernas
framryckning mot finska gränsen. Syftet med dessa åtgärder
skulle vara att vidmakthålla Rysslands fruktan för en svensk
framstöt i Finland och för landsättning av svenska trupper på
den ryska kusten. Belöningen skulle bli Finlands befrielse.

Av de tyska akter angående världskrigets utbrott, som nu-
mera offentliggjorts, framgår oförtydbart, att påtryckningen
