482 SAMMANHÄNGANDE KAPITEL.

mot Rysslands gränser ägt rum. Följaktligen gav han order
till jagardivisionens chef att återvända hem.

Till all lycka avsände han emellertid även radiotelegram om
saken till ryska högkvarteret. Storfurst Nikolaj, som var hög-
kvarterets chef, blev alldeles bestört över vad amiralen tog
sig för på egen hand. Ögonblickligen förbjöd han honom att
fullfölja sitt företag och befallde honom att återvända till
Finska viken. Under dåvarande förhållanden var ryska re-
geringen mycket angelägen om att undvika allt, som kunde
driva Sverige i armarna på Tyskland.

Men med spänt intresse följde den ryska diplomatin i
Stockholm händelsernas utveckling.

Vad amiral von Essen beträffar, tog han knäcken av, denna
desavouering från sin högste chef och dog några månader där-
efter som en bruten man.

Vad världskriget kostade.

Sid. 655 st. 1.

De fantastiska penningsummor, kriget slukade, överstiga
vida deras beräkningar, som under åren före krigsutbrottet
just i de enorma krigskostnaderna sågo ett avgörande hinder
för ett världskrig. Vad kostade då kriget? Fullt tillförlitliga
beräkningar äro av många skäl omöjliga, men vissa ganska
trovärdiga uppskattningar ha gjorts. För Englands del lär
man sålunda kunna räkna med att kostnaden för var och en
av de första 240 dagarna utgjorde 27 millioner kronor; sedan
stegrades den och var under 1918 ungefär fyra gånger så hög.
I allt skall kriget ha kostat England 180 milliarder kronor.
Motsvarande, icke fullt så pålitliga beräkningar ange Tysk-
lands krigskostnader till 130 milliarder och Frankrikes till 100
milliarder kronor. Samtliga krigförande staters krigsutgifter be-
räknas i genomsnitt till 900 millioner kronor om dagen,
d. v. s. något mer än svenska statens utgifter under det
tämligen normala året 1932, eller nära 40 millioner kr.
i timmen. Dyra timmar!

Och vad fick man för detta belopp? Tillsammans inemot
9 millioner dödade och bortåt 20 millioner sårade, alla andra
olyckor och skador att förtiga.
