24 FRIHETSHJÄLTEN GUSTAV ERIKSSON VASA.

och att allmogen skulle utlämna sina vapen, samt pålagt en
dryg skatt. Då mumlade mången Morakarl: »Gud hjälpe,
att oss icke ångrar en gång, att vi avvisade Gustav Erikssonl»
Snart kom en annan ansedd man som flykting och gav en
gripande skildring av Stockholms blodbad. Och vid åhöran-
det av berättelsen om hur deras älskade herr Stens döda
kropp blivit uppgrävd ur kyrkogården och skymfad fingo
dalkarlarne tårar i ögonen. På dessa båda mäns råd
sände de några av sina bästa skidlöpare att bedja Gustav
komma tillbaka. De följde genom dag och natt hans spår
och upphunno honom nära norska gränsen. Med glädje
vände han med dem tillbaka till Mora. Dit samlades de
förnämsta männen från Öster- och Västerdalarne och valde
Gustav Eriksson till Dalarnes hövitsman i januari 1521.
»Alltså uti en salig stund begynte han sitt regemente»x, heter
det i Peder Svarts krönika.

Litteratur: Till Gustav Vasas historia i dess helhet: Sveriges his-
toria intill tjugonde seklet: avd. 3. Häft. kr. 7: —;
inb. kr. 9:75.

Anders Fryxell, Berättelser ur svenska historien:
del III. Inb. tills. med del I och II (till band I)
kr. 5: — ;

Ludvig Stavenow, Gustaf Eriksson Vasa (Ord och
bild för år 1896).

Till Gustav Vasas historia t. o. m. 1533: Peder Svart,
Konung Gustaf I:s krönika, utgifven af Nils Edén.
TIäft: kr.. 9: 75.

Till detta kapitel:

Emil Hildebrand, När föddes Gustaf Vasa?

Ännu en gång Gustaf Vasas födelseår. (Båda upp-
satserna i Historisk tidskrift för år 1895.)

Nils Edén, Gustaf Vasas födelseår och födelseort.
Mårten Helsings bearbetning af Peder Swarts be-
rättelse om Gustaf Vasas ungdom. (Båda uppsat-
serna i Historisk tidskrift för år 1914.)

Sixten Samuelsson, Källorna för Gustaf Vasas äf-
ventyr i Dalarna (Heimdals småskrifter n:o 10;
häft. kr. 1: —).
