REFORMATIONENS URSPRUNG. 47

ynglingen vad han fick läsa i Nya testamentet: att Gud
var en god fader, som sänt Jesus ej för att döma utan
för att hjälpa människorna! Det blev klart för honom,
att Gud ej satte värde på botövningar och andra s. k. goda
gärningar utan på människans sinnelag. »sMänniskan»,
sade han, »varder rättfärdig inför Gud genom tron allena»
— tron på Gud såsom den gode fadern. Han kände så starkt
sanningen härav, att han måste förkunna den för andra.
Det fick Luther tillfälle till, när han blev lärare vid hög-
skolan i Wittenberg i Saxen.

Hit kom år 1517 en s. k. avlatskrämare. För att
skaffa pengar brukade påvarne utsända personer, som sålde
brev, i vilka påven för Kristi och helgonens förtjänsters
skull lovade köparen avlat. Därmed menades förlåteise för
synder. Man glömde till slut, att för förlåtelse kräves ånger,
och sålde avlat både för de synder man hade begått och
för dem man skulle begå — alltefter priset på avlatsbrevetl
Det berättas, att en man köpte sig avlat för de synder, som
han framdeles skulle göra. När han väl fått sitt avlatsbrev,
rövade han avlatskrämarens penningskrin och förklarade,
att den synden var ju redan förlåten!

Avlatshandelns styggelse kunde Luther 'ej stillatigande
åse. Han uppspikade på kyrkdörren i Wittenberg en skrift
mot avlatens missbruk. Skriften avtrycktes och lästes över
hela Tyskland och vann anhängare i tusental. Äntligen
hade någon vågat sjunga ut med sanningen! Men påven
bannlyste Luther. Då tog denne det djärva steget att i när-
varo av en stor skara anhängare uppbränna det påvliga
bannbrevet. Därmed hade han för alltid brutit med den
romerska kyrkan, och allt flera drog han med sig. Hans
arbete att rensa kyrkan från missbruk och påviska villfarel-
ser, som stredo mot bibeln, kallas den luterska reforma-
tionen, d. v. s. kyrkoförbättringen. Hans anhängare blevo
kallade protestanter.

Första tecknet till att en aning om Luthers uppträdande
trängt upp till vårt land, är ett brev från Rom skrivet i sep-
tember 1518. Vadstenaklostrets ombud därnere berättar för
»abbedissan, fadren konfessorn och alla älskeliga samsyskon i
Gudi, att en doktor av S. Augustini orden i Wittenberg skrivit
många conclusiones! mot avlaten. Jag har läst,, säger han,
»huru avlaten först börjades och är byggd på lösan sand.

! Teser.
