66 FRIHETSHJÄLTEN BLIR REFORMATOR.

betecknande i dagen 1 hans instruktion för en Linköpings-
kanik, som reste utrikes år 1524. Denne skulle bland annat
studera, huru saltådror upptogos, järntråd drogs och vatter
vindades upp; han skulle giva akt på papperskvarnar, glas-
makareämbete samt lära sig arbeta på apotek, enär bisko-
pen tänkte anlägga ett sådant. »Och minnens», hette det,
satt här är ingen i dessa tre riken, som kan göra mässing,
ändå att här är koppar nog.» Han borde taga reda på prisen
för boktryck i Paris samt för allt i världen akta sig för att
gå i borgen. Braskens intresse för boktryck hade sin särskilda
anledning: han hade nämli-
gen själv anlagt ett tryckeri
i Söderköping och intresserade
sig mycket för utländska ar-
betens utgivande på svenska,
på det att den adliga ung-
3 domen »finge understundom
5 något annat att göra än alltid
ligga i ölstopet. På alla
möjliga områden visade han
intresse för Sveriges förkov-
ran. Han insåg Lödöses be-
tydelse som hamn vid Väster-
havet och framlade en plan
Hans Brasks sigill. att medels kanaler, »Braskens
grav:, förbinda detta med
Östersjön, att »sskära upp emellan Vätter och Väner, så att
Öresund och de vendiske städer kunne oss icke tränga». Det
var en framtidstanke, som behövde ligga till sig i 300 år.

En både aktningsbjudande och farlig motståndare var
alltså den man, som gick i spetsen mot det luteranska eller,
som han kallade det, »luciferanska» kätteriet. Den unge
konungen behandlade han i början med ett slags faderlig
överlägsenhet, titulerar honom »käre Göstav» och erhåller
I gengäld tilltalsordet »snådig herres. Men allt vad tiden led
blev det annan låt å ömse sidor.

Hur djupt rotad den gamla kyrkans makt över allmogens
tänkesätt var fick Gustav nog erfara. Han brukade själv
tala till folket om rikets angelägenheter, när det var samlat
