192 LANDSFADERN.

menige riksens inbyggare till en svår och dråpelig skada»,
nämligen: »först förmänga de allehanda vin emot naturen
och i mångahanda måtto försvevla't,! blanda't och giva't
en annan färg och smak, än det av naturen haver. Så sker
ock med speceri, vilket ock mycket förfalskat bliver, och
synnerligen med färgad ingefära, saffran, nejlikor och andre
kryddor, därutav människorne titt och ofta svåre, långva-
rige och oförvinnelige sjukdomar efterföljer. Och synner-
ligen bekomma kvinnfolkspersoner, när de havande äro, fött
hava eller eljes med naturlige krankheter befallne äro, av
sådant förfalskat gods sådan skada, att både de och deras
frukt fördärvade eller de ock därefter aldrig fruktsamma
bliva kunna, som sådant hos alle lärde och doctores betygat
bliver.s

Fördenskull stadgades, att ståthållaren med borgmästare
och råd i köpstäderna skulle tillse, att inga fördärvade el-
ler förfalskade köpmansvaror såldes, och de, som bedreve
sådan falsk handel, skulle hårt straffas.

Framför allt gällde det för landsfadern att få sina svens-
kar till att fara ut ur Östersjön och själva direkt i kust-
städerna vid Nordsjön och Atlanten sälja och köpa, obero-
ende av mellanhänder. Följderna av konungens nit visade
sig ock, om än långsamt. Sveaska fartyg började leta sig
väg till England, Nederländerna, Frankrike, ja ända till
Portugal och Spanien. År 1559 gingo 62 svenska skepp
på utrikes ort. Konungen var själv rikets störste affärsman.
Han deltog med egna fartyg i dessa färder och erbjöd ofta
borgare att frakta deras varor. Hans omsorger sträckte sig
härvidlag som på alla andra områden in i de minsta de-
taljer. Så skriver han till hövitsmannen på Stockholms
slott i juni 1549, att eftersom konungens skepp Lejonet
fått ligga lastat ett helt år utan att avsegla, måste det nu
tagas upp på land och bliva »på nytt drivet och väl tillpyn-
tat. Desslikess, heter det, »skall ock den trälast däruti ligger
icke heller vara mycket köpgill, efter hon nu så länge där-
uti legat haver. Varföre synes Oss likast vara, att du låter
anamma samme trälast av skeppet och fram mot våren

! Behandla med svavel.
