212 LANDSFADERN.

En förfallets tid för den andliga kulturen.

framkallade inom den svenska kulturen, hade sin starka

skuggsida i det sätt, varpå Gustav Vasa med sin urprak-
tiska syn på allting for fram bland skatterna i klostrens och
domkyrkornas bibliotek. Vadstenaklostrets dagbok innehåller
för år 1543 den i all sin korthet mycket sägande anteck-
ningen: »Detta år förseglade konung Gustav brevskåpen i
libreriet,' och hans knektar borttogo där otaliga böcker.»
När sedan klostret formligen upplöstes, år 1595, flyttades
återstoden av biblioteket upp på Vadstena slott, där åtskil-
ligt av de gamla handskrifterna fick göra nytta — som för-
laddning i knektarnes bössor. Då förstördes till den svenska
historieforskningens obotliga skada många värdefulla brev
och handlingar, däribland en del av den heliga Birgittas
egenhändiga skrivelser. Men trots Gustav I:s och Karl
IX:s knektar ha ett par hundra av de tusentals böckerna i
klostrets bibliotek bevarats till våra dagar och utgöra den
kanske värdefullaste källan till vår kunskap om medeltids-
litteraturen. Av andra klosterbibliotek har ännu mindre bli-
vit räddat: av det välförsedda dominikanerbiblioteket i Sig-
tuna ett tiotal band, av biblioteket i Skenninge ej ens så
mycket.

De flesta medeltidsböckerna fingo göra nytta som omslag
till fogdarnes räkenskaper och andra handlingar i Gustav
Vasas kansli. De styva pergamentsbladen och ännu mer
de präktiga läderbanden lämpade sig ypperligt därför. G. E.
Klemming, vår mest oförtrutne forskare på detta område,
har ur pärmar och omslag letat ihop blad för blad av vår
äldsta tryckta mässbok, från 1480-talet. Naturligtvis bära
bladen spår av de mångskiftande öden de fått genomgå. Så
lär på ett av dem finnas en räkning för skodon till konung
Sigismund med familj!

DEN vackra blomstring, som mäster Olofs författarskap

1 Bokrummet.
