Ryska kriget.

skarne 1 Finland och ryssarne snarare hört till regeln än

till undantagen. Man tvistade om gränserna där långt
borta 1 Savolax och Karelen, och 1I Finlands yttersta härad,
Äurepää, fanns en ödemark, som kallades »Tvistemarkem». De
svenska hövitsmännen på gränsfästena Viborg och Nyslott
hade mången hård dust att utstå.

År 1555 bröto ryska skaror efter en tids lugn in över Fin-
lands gräns. Ryssland regerades då av den ärelystne tyran-
nen Ivan IV, som för sina barbariska grymheter fick till-
namnet den förskräcklige. När de ryska fridsstörarne
blevo tillbakakastade, sände han en av sina bojarer! med
en här, som säges ha uppgått till 30,000 man, för att häm-
nas. Men även den blev besegrad, och bojaren själv stupade.

Nu ansåg sig Gustav Vasa böra ingripa med kraft. Han
rustade och gick själv med en krigshär över till Finland
för att taga hämnd på »de omilde ryssar, som sig företagit
hava den fattige landsänden Finland med mord, rov och
brand ganska okristeligen till att förhärja, som är sönder-
rivandes små barn, kastandes en part av dem emot väggen
och somlige oppå elden, sammaledes ynkeligen ihjälslagit
fattige kvinnfolk uti barnsäng.» 'Den finska allmogen i gräns-
trakterna uppbådades man ur huse, men det visade sig snart,
att den ej var mycket att lita till. Konungen skrev härom
till Per Brahe:

»Desse befallningsmän här i Finland hava ock Oss icke
litet förtröstat oppå de Äurepää, Jääskis och Savolax” bönder

SEDAN 1300-talets början hade gränsfejder mellan sven-

1 Bojarerna utgjorde en gods- och ämbetsadel.
