220 OVÄDERSMOLN I ÖSTER OCH SÖDER.

och deras manlighet emot ryssarne; kunne dock intet synner-
ligit förnimma av dem mera än av andre oförståndige bönder
utan snarast sagt mera falskhet emot Oss och deras fäder-
nesland än ståndaktighet och rättrådighet. Desslikes finnas
inge värjor hos dem eller hos någre andre bönder här i Fin-
land, utan äro de ett förflyktigt folk, som icke veta sig själ-
ve någon råd, än sedan andre till att hjälpa. Sammaledes
är här i landet så stor fattigdom hos bönderne, att de hava
intet till att förtära; och när man skall bruka dem emot fi-
enderne, förlöpa mesteparten sin kos för svält och hungers
skull och begynna att röva och taga till där de framdraga,
så väl som fienderne. Och var här icke annor råd och undsätt-
ning kommer än den, som Vi have att förmoda av desse
finske, då är till befruktandes, huru det Oss vill gå.»

Den egentliga krigshären, som utgjorde 7,000 man, var
alldeles för svag gent emot de — som det uppgives — 50,000
ryssar, vilka på nyåret 1556 under härjningar ryckte mot
Viborg. Därtill kom, att hären under vintern försvagades
av en smittosam sjukdom, vilken doktor Johan Copp an-
såg komma av »den överflödige fyllning med mat och drick,
som samme krigsfolk efter den förlidne hunger utan förnuft
fast girigt sig med besvärat hava, vilken överflödig mat och
drick icke haver väl kunnat bliva smält utan förvandlat sig
uti onde och skadelige vätskor, därutav månge fördärveli-
ge febrar, så ock besväringar i magen, bröstet, huvudet,
desslikes månge andre sjukdomar komma pläga». Som bo-
temedel ordinerade han åderlåtning på olika kroppsdelar,
beroende på var värken börjat. Så heter det: »Om värken
begynnes i bröstet med sting, som förhindrar att man icke
andas kan, och om därhos är någon hosta förhanden, så
skall man strax låta slå lungeådern, basilica benämnd, på
armen eller handen på den samme sida, som stingen eller
värken till det mesta är. Och skall man låta löpa blod nog,
dock den ene mera än den andre, efter som var är stark el-
ler svag och haver mycket eller ringa blod till, såsom de unge,
starke och rödaktige personer hava mera blod än de gamle,
svage och bleke personer.»

Om de sjukes diet föreskrev han: »De skola bevara sig för
alle starke drycker, för rödlök, för allehande fisk och för
mjölkmat, men mjöd eller gott friskt vatten och svagt öl
