352 STUREMORDEN OCH ERIKS AVSÄTTNING.

»Habent sua fata libelli.>

LJE J
> VEN böcker ha sina levnadsöden» är en sats som äger
Asin alldeles särskilda tillämpning på Erik X IV:s dag-
böcker, vilka genom en lycklig tillfällighet finnas be-
varade för åren 1566 och 1567. Beträffande den sistnämnda
lämnar en latinsk anteckning på försättsbladet följande
upplysning: »Jag Gregorius Larson Borastus från Norrkö-
ping, canonicus i Krakau, praepositus i Wiskiewitz, trenne
konungars i Polen sekreterare, har inlöst denna bok i Vilna
år 1603 av en svensk värdshusvärd Jakob Henn, hos vilken
boken varit pantsatt av Gustav, konung Eriks son, som förut
hade rest till Moskva.»
Antagligen har Gregorius Borastus sedan skänkt den märk-
liga boken åt Polens siste Vasakonung, Johan Kasimir. Med

Av JV N E

Erik XIV:s namnteckning.

honom följde den till Paris, men efter konungens död föll
den jämte en mängd andra svenska handlingar i händerna
på hans dvärg, som sålde alltsammans till en kryddkrämare.
Detta framgår av följande anteckning, som en ung svensk
ädling, friherre Åke Rålamb, gjort på försättsbladets baksida:

»Den 22 novemb. 1673 fech jag denna bock i Paris au fau-
bourg S Germain uhti en krydboo bland sönderskurne svenske
papper, som K. Casimirs dverg, som geste i mit qwarter —
war en liten polak, kunde god Swenska — hade solgt åth
krydkrämaren. Hade jag kommit 8 dagar för, hade jagh
fådt 10 st. kistor med Swenska handlingar, som Sigismundus
togh medh sig ifrån Sverige och K. Casimir fört medh sigh
I Frankrike och lemnad efter sin dödh. Åche Rålamb.»
