ERIKS MAKA OCH BARN. 353

En ren tillfällighet har alltså gjort det möjligt för oss att
steg för steg, ända till vansinnets hemska utbrott, följa Eriks
själstillstånd under det år, om vilket han gjort följande an-
teckning på dagbokens första sida: sAnnus 67 infaelicissimus
Erico regis (år 67, det olyckligaste för konung Erik).

Vad beträffar de almanacksanteckningar, som Erik gjorde
1 fängelset, och som alltså äro ett slags fortsätltning på hans
dagböcker, så ha de också länge gått ur hand i hand utan
att innehavarne anat deras värde, tills en privatman i Stock-
holm, som förvärvat sig boken 1 fråga, vände sig till biblio-
tekarien Stenbock därstädes, vilken efter jämförelser med
anteckningar av Eriks hand, förvarade i Kungliga bibliote-
ket, kom till det resultatet, att även almanacksanteckning-
arna gjorts av den fångne konungen.

Eriks maka och barn.

henne över till Åbo slott, och när Erik dött, erhöll hon

av sin svåger I förläning en kungsgård vid Roines fagra
strand, nära den nuvarande staden Tammerfors, en förläning
som sedermera ökades med 15 hemman. Här framlevde
hon sina återstående år, allmänt älskad av traktens befolk-
ning för sin välgörenhet och sitt goda hjärta.

_pa r; 4 ]/måu/m;pgr

Karin Månsdotters namnteckning.

NÄR Karin blivit skild från sin make, lät Johan föra

Hennes dotter Sigrid förmäldes med en högadlig herre,
Henrik Klasson Tott, och blev moder till den berömde kri-
garen Åke Tott, »Gustav Adolfs snöplog». Karins son Gus-
tav blev vid sju års ålder enligt svenska riksrådets betän-
kande skild från sin moder och förde sedan i främmande
land ett liv i nöd och bekymmer, övergick till katolska
läran och uppfostrades vid polska jesuitskolor. Konung
Johan hade en dryg andel i skulden för sin brorsons olyckor,
