484 KARL IX.

besittningsrätt till den mark han röjde samt sex års skatte-
frihet. Detta brev fick en genomgripande betydelse för den
svenska jordens uppodling.

Men kanske ännu kraftigare verkningar hade hans fli-
tiga uppmaningar att svedja skogsmark till åker. Hans
syfte var att öka avkastningen av spannmål, särskilt i
Bergslagen. I ett brev till allmogen i Värmland 1587 fram-
höll han, hurusom »liten årsväxt och dyr tid> ofta för-
orsakades i detta landskap därav, att inbyggarne icke bruka-
de några svedjeland. I stället borde de följa hertigens eget
exempel, »eftersom», heter det, »I nogsamt kunnen märka
och förfara av de svedjeland, Vi där nere hos eder have låtit
fälla och bruka, vad Guds gåva och välsignelse därmed är.
" Därföre, till eder egen välfärd och bästa, bjude och befalle
Vi eder härmed allvarligen, att var av eder i sin stad årligen
härefter skall fälla och rödja så mycken skogsmark, som han
kan så om hösten en tunna råg uppå. Och det kunnen I
lätteligen vart år åstadkomma, när I velen något trevne och
idkne vara i boet. Men är ock så, att någon av eder härefter
det icke gör utan med tredska försummar sin egen nytta
och bärgning, honom skall vart år läggas bot och straff uppå
likasom för annan ohörsamhet.»

För trädgårdsodling var den barske Karl, egendomligt
nog, också mycket intresserad. Vid alla sina slott hade han
trädgårdar, och från utlandet införskrev han både ädla frukt-
träd och trädgårdsmästare. Med ett välbehag, som man icke
skulle väntat hos denna kärva natur, kunde han i brev ut-
breda sig över blommors och fruktträds rikedomar. Det
fanns nog även i denna järnhårda natur vekare drag.

Vad boskapsskötseln beträffar, gav Karl åtminstone
goda föredömen åt sina undersåtar genom att från Tyskland
införa bättre avelsdjur än de svenska och genom att vid
slotten hålla stora ladugårdsbesättningar. Där fick man,
förutom boskap, se även påfåglar, spanska ankor och »kali-
koniska höns» spatsera omkring.

Litteratur: J. Johansson, Noraskogs arkiv I—XV.
Erik Ferpow, Beskrifning öfver Wärmeland.
