494 KARL IX.

Ännu mot slutet av 1600-talet förstodo finnarne i Gästrik-
lands och Hälsinglands skogsbygder mycket dåligt det svenska
språket. Dåvarande kyrkoherden i Gävle, Johan Henrik
Schefer, som var född i Åbo och kunde tala finska, fann
nämligen vid sina visitationsresor bland »de arme finnar»
i dessa trakter, att de »sväva uti hedniskt mörker och icke
haft den ringaste kunskap om vare sig Gud eller Kristo»s.
Prästerna hade icke förstått dem och de ej heller sina präster;
och de »sbondetolkar», som prästerna använt vid sina samtal
med finnarne, hade ofta grovt misstolkat bägge parternas ord.

Stor blev nu finnarnes glädje över att av Schefer få höra
predikan på det språk, som de förstodo. Ja vid ryktet
därom kommo stamförvanter ända från Västmanland för
att få vara med om gudstjänst på finska, och ej blott med
ord utan även med tårar betygade de sin glädje över vad
de hört och sin längtan att framgent få vara med om så-
dana högtidsstunder. Så visar kyrkoherde Schefers berät-
telse, att trots finnarnes avskilda liv ute i vildmarken och
deras obekantskap med det språk, som talades i närmaste
bygder, hade dock ej ädlare känslor och behov utträngts
ur dessa kulturellt försummade människors bröst.

Finska språket dog dock rätt snart ut, åtminstone i de trak-
ter, där större bruk uppstodo. Där måste finnarna nämligen
lära sig svenska för att kunna göra affärer med bruken i träkol
eller andra varor. Till försvenskningen bidrogo också gifter-
mål mellan finnarne och bruksbefolkningen. I Ångerman-
land finns numera ingen, som ens av sina förfäder hört be-
rättas, att finska talats där. En mängd finska ortsnamn
finnas dock både i Gästrikland, Medelpad, Ångermanland
och annorstädes, sådana som Samakolambi= Grod-tjärn,
Låtalambi = Klipp-träsk, Råviso av finska rovasun =
Brännlands-myren, Vaskimäki = Koppar-backen.

Litteratur: Petrus Nordmann, Finnarne i mellersta Sverige.
Sven Lönborg, Finnmarkerna i mellersta Skandi-
navien (Tidskriften Ymer för år 1902).
C. V. Bromander, Svedjeland på Finnskogen (Svenska
turistföreningens årsskrift för år 1902; häft. kr. 4: —).
Helge Nelson, En bergslagsbygd (Ymer för år 1913).
Johan Nordlander, Den finska invandringen i Gästrik-
land (Småskrifter, utgifna af Norrländska studenters
folkbildningsförening: n:o 13; inb. kr. 1: —).
