RYSKA KRIGET. 521

Litteratur: Egenhändiga anteckningar af Carl Carlsson Gyllen-
hielm rörande tiden 1597—1601 (Historiska hand-
lingar XX).
H. Lundström, Carl Carlsson Gyllenhielm och
”Schola captivitatis” (Tidskriften Samlaren för år
1894, häft. kr. 4: —).

Ryska kriget.

heter, som skakade det moskovitiska väldet i dess grund-

valar. Därunder lyckades en rysk storman vid namn
Vasilij bestiga tronen Men tsarerna hade denna tid emot
sig en rad tronkrävare. Var och en av dessa utgav sig för att
vara en son till Ivan IV vid namn Dmitri, vilken i verklig-
heten hade för längesedan blivit mördad eller åtminstone
allmänt ansågs ha blivit det — ty frågan om hur det verkligen
förhöll sig med den saken är ännu icke utredd. Den falske
Dmitri nummer två i ordningen blev särskilt farlig för Vasilij
därigenom, att han fick hjälp från Polen. Betydande delar
av Ryska riket avföllo till honom, och själv intog han en
hotande ställning i ett fast läger i närheten av Moskva.

Då fann tsaren tiden inne att begagna sig av den hjälp,
som redan tidigare erbjudits honom av Karl IX, för vilken
det rent av var ett livsintresse att stäcka Sigismunds pla-
ner på inflytande i Ryssland. Hur starkt svenske konung-
ens intresse för »den östeuropeiska frågan» var, framgår
kanske allra bäst därav, att samtidigt med att han sökte
påtruga Vasilij sin hjälp, planerade han för säkerhets skull
överrumplingar av närbelägna ryska fästningar! År 1609 in-
gicks emellertid mellan Sverige och Ryssland ett »sevigt och
oupplösligt» förbund mot den gemensamme fienden Polen.
För tillfället lovade svenskarne att komma tsaren till hjälp
med 5000 man, och till lön för mödan skulle de få Kexholms
län i nuvarande sydöstra Finland.

Det blev uppslaget till ett spännande äventyr, i vilket den
praktiskt anlagde Karl IX dock i själva verket mera intresse-
rade sig för Kexholms fäste än för det heliga Moskvas befrielse.
Den svenska hjälpexpeditionen anförtroddes åt den 26-årige

I BÖRJAN av 1600-talet utbröto I Ryssland tronstridig-
