EN GYLDENNE BOOK AV ERASMUS ROTERDAMUS. 573

Erasmus” arbete, vilket i vårt land användes som skol-
bok, hade författats till ledning för en ung hertig av Bur-
gund, vars »kristeliga upptuktelse» den store vetenskaps-
mannen ledde. På svenska översattes boken år 1620, men
redan 1571 års skolordning föreskrev, att det latinska ori-
ginalet skulle läsas i de svenska skolorna. Vi anföra en del
utdrag efter den nämnda översättningen:

»På det att unge personers välskickade sinne uti alla
stycker ett klart sken ifrån sig giva måtte (vilket sken
allra mest synes uti ansiktet), då skola ögonen vara tuk-
telige, blygsamme, hövelige, icke gruvelige,! vilket gräseligit'
synes, icke skalkaktige, vilket hörer skamlöshet till, icke osta-
dige och slängaktige, vilket hörer ursinnighet till, icke sned-
ögde, vilket dem som misstankafulle äro och med listighet um-
gås anstår. Ej heller skola de vara för vitt uppspärrade, vilket
hörer narrar till, ej heller draga dem för mycket tillsamman,
så att ögnahåren gå över varannan, vilket dem ostadigom
tillhörer, icke starraktige, vilket dem förskräcktom tillhörer,
icke heller för mycket skarpsynte, vilket är tecken till vrede,
icke heller vinkaktige och klafferaktige,? vilket är tecken
till skamlöshet, utan de skola ett blitt och vänligt sinne äre-
vyrdeligen påskina låta. Ty det är icke obetänkt sagt av de
gamle vise, att sinne sitt säte haver i ögonen. De gamle mål-
ningar säja oss ock, att det uti förtiden för en tukt hållits
haver, att med halva igenlykta ögon en anse. Likasom hos
en part hispanier aktas för ljuvligit och vänligit att över-
sikteligen någon beskåda.

Item så läre vi ock utav målningar, att det uti förtiden
haver varit ett fromhetstecken att hålla läpparna trångt och
smalt tillsammans.

Det är ock ohöveligit att blunda med det ena öga och med
det andra allena en anse. Ty vad är detta annat än som sig
själv enögdan göra? Därföre viljom vi tunnebindare och
smeder en sådan sed efterlåta.

Ögnabrynen skola vackert utrakte vara och icke tillsam-
mandragne, vilket är ett gryrchets tecken, ej heller skola de
upplyfte vara i höjdene, vilket är ett förmätenhets tecken,
ej heller nedtryckte i ögonen, vilket är deras tecken, som
något ont i sinnet hava.

! Grymma. — ? Lättsinnigt utmanande.

