1500-TALS HUMOR. 589

Hustrun hon kastade sin rock! i vägg:
»I hämten mig både smör och ägg!

I hämten mig hit ett skinkefat!

Jag vill sätta och få mig mat.

I hämten mig hit en kanna mjöd!
Jag vill göra min kinder röd.

I hämten mig en, I hämten mig två'
I hämten mig bolster, jag sover uppå'»

Bonden kom av skogen hem:
»Får jag något av maten din?>

»Min käre bonde, du töva en stund,
så länge min ögon de få en blundl!>

Bonden gick sig till vedekast.
Han kvistade de käppar, som icke brast.

Han kvistade en, han kvistade två.
Så månde han åt stugan gå.

Bonden fick hustrun i gulan lock:
>Min hjärtelig kära, du statt nu oppb

Hustrun och bonden, de dansade så,
att käpparna sönder på golvet låg.

»Min käre bonde, du håll upp slå!
Jag vill löpa, när du beder gå.>

Det gjorde hustrun i stora nöd:
hon gav sin bonde båd smör och bröd.

>»Råda vill jag var grannhustru min,
hon neke ej maten åt bonden sin.>

! Spinnrtock.
