88 VÅRT LAND BLIR EN STORMAKT.

det friska modet hos en ung stat med den vakna blick ut
över världen, som följer med känslan av att världen är
full av faror för det folk, som ej är på sin vakt.

Gustav Adolft vkände med snillets inspiration, att han nu
stod inför en vändpunkt i världshistorien, att han och hans
lilla folk här hade en stor och ärofull plikt att uppfylla
mot mänskligheten och den mänskliga odlingen, och att de
"ej finge svika denna plikts. Orden äro Odhners i hans
ypperliga utredning av orsakerna till Gustav Adolfs del-
tagande i 30-åriga kriget. Avhandlingen utgör på samma
gång en förintande vederläggning medels oemotsägliga fakta
av det enda försök av nämnvärd betydelse, som inom den
svenska litteraturen gjorts att framställa vår störste konung
såsom en ansvarslös erövrare, vars krigslystnad skulle ha
fört hans folk in i farliga äventyr med olyckor och li-
danden, som mycket väl skulle ha kunnat undvikas.

x

Sveriges ingripande i trettioåriga kriget leder sitt ursprung
från en ringa början, nämligen den hjälp, som Gustav Adolf
på sommaren 1628 lämnade den pommerska hansestaden
Stralsund. När Wallenstein gjort sig till herre över de meck-
lenburgska hamnarna, kom nämligen turen till den betydel-
sefulla hamnstaden utanför Oders mynning. Här skulle
huvudstationen bli för den kejserliga Östersjöflottan. Det
gällde nu för Gustav Adolf och hans folk att sätta en gräns
för hans världsfamnande planer och understödja den gamla
hansestaden, som nu blivit det sista bålverket för protestan-
tismen i Tyskland. Men Wallenstein säges ha svurit, att han
skulle bemäktiga sig staden, om den ock vore med kedjor
fästad vid himmelen.

Från både dansk och svensk sida kommo hjälptrupper
till Stralsund, och på midsommaraftonen år 1628 ingingo
Gustav Adolf och hansestadens råd det betydelsefulla för-
bund, som gav Sveriges konung fast fot på tysk jord.
Han hade därmed fått den landstigningsplats han behövde
för ett tyskt krig, vilket nu blivit så gott som oundvik-
ligt.

Vad Stralsund beträffar, visade sig verkan av Sveriges
