SVENSKARNE GRIPA IN I KRIGET. 93

soldater, det haver föga uppå sig, ty de hava ingen starkare
hud än nyss skrivne knektar.»

Då Kristian talade med trött resignation om sitt utarmade
land, framhöll Gustav Adolf, »att Sverige nu i mera än tret-
tio år med ett oavbrutet krig haver varit belastat och nu
väl därvid tröttna måtte; drager dock all tunga med tåla-
mod. ”Det vet ock Gud”, fortsatte han, ”det jag för min per-
son haver gjort mitt därtill, ty allt det jag efter mine föräldrar
ärvt haver, der haver jag uppå krigsfolket kostat, bärer
ock lod i livet,! vill ock intet betänkande draga, ännu tre
att härbergera, ja, där det ock skulle tränga, själva livet
för mitt fäderneslands skull därhän offra; vill ock hoppas,
att mina ögon aldrig skola se den dag, att jag den jämmer
på mitt fädernesland och undersåtar se skall, som månge
andre på deras se måste, utan hellre som män dö', och lät
därmed konungen i Danmark känna det lod, som låg i
axeln.»

Överläggningarna avbrötos kort därefter av en måltid.
oLitet åts där, mycket dracks där av ont vin, som tilläventyrs
ock fruset varit hade», skriver Gustav Adolf till Axel Oxen-
stierna. »När nu måltiden var överstånden och deras Ma-
jestäter en stund på golvet stått hade och starkt druckit,
begyntes åter diskursen emellan deras Majestäter,, fortsätter
Gabriel Oxenstierna sin berättelse. Då Kristian fortfarande
förklarade sig ingenting kunna göra, vände sig Gustav Adolf
till de närvarande danska riksråden och sade: »I gode herrar
av Danmarks råd, jag styrker och råder eder som en vän, för
den död, som Gud tålde, att I tagen edra saker uti god akt
och uti tid betrakten, där I av fienden bliven övervunne,
huru med eder då lärer förfaras. Vi måste först taga Gud
till hjälp och inte förlåta oss på främmande, utan danska
och svenska män måste det göra. Tager ett manligt mod
till eder och låter oss göra vårt bästal» Med förenade krafter
kunde Nordens folk hoppas att nedslå »kejsarens stora
tyrannib, som eftersträvade att vsuppsluka herraväldet över
världen».

Men då frambryter Kristians undertryckta avundsjuka
mot den lyckligare medtävlaren, som nu har framtiden för

1 En kula I kroppen.
