SVENSKARNE GRIPA IN I KRIGET. 95

I Siebenbärgen, protestantismens mest framskjutna förpost
åt söder, regerade Bethlen Gabor, en klok och ärelysten
furste men ett oroligt huvud. Han lyckades till en tid från-
rycka kejsaren Ungern och hjälpte Böhmens protestanter
i deras frihetskamp. Så snart något tillfälle över huvud taget
erbjöd sig, var han färdig att rycka i fält mot kejsaren. Han
såg Siebenbärgens politiska uppgift däri, att det borde' bli
den kärna, kring vilken Ungerns folk kunde samla sig vid sin
frihetskamp mot det österrikiska överväldet.

Bethlen Gabor blev genom giftermål med en syster till
Gustav Adolfs drottning befryndad med svenske konungen.
Angelägen som han var om förbund med sin svåger, inledde

AE

g

&

2

Gustav II Adolfs namnteckning.

han underhandlingar med denne och mottog flera sändebud
från honom. Men det visade sig, att den nordiske konungen
och fursten över det avlägsna, halvbarbariska landet i grund
och botten hade så olika sytten med sitt uppträdande, att de
svårligen kunde förenas till ett förbund. Och när utsikterna
en gång väl ljusnade, kom döden och avklippte Bethlen Gabors
livstråd, år 1629.

Hans efterträdare, Rakoczy I, fortsatte emellertid Bethlen
Gabors politik emot kejsaren och drev underhandlingar med
Gustav Adolf. Men till något resultat ledde ej HKeller dessa.
Förbundet med Siebenbärgen hade nämligen för Gustav
Adolf småningom förlorat en stor del av sin forna betydelse
och motsvarade ej värdet av de förmåner, som T.akoczy ford-
rade i form av understödspengar.

Vad Gustav Adolfs förhållande till Venedig beträffar, hade
