112 VÅRT LAND BLIR EN STORMAKT.

hundra stycken, med fyllda segel för sakta västlig bris gledo
fram mot söder.

Vid midsommartid 1630 ankrade de vid ön Usedom utan-
för Oders mynning. Det var en åskdiger afton. I rymden
korsade blixtarna varandra, och åt land till upplystes syn-
randen av de kejserliga truppernas flammande vårdkasar,
ett tecken till att nyheten om svenskarnes landstigning
höll på att spridas åt alla håll inom det väldiga tyska riket.
Landstigningen började omedelbart, och konungen var själv
en av de första. När Gustav Adolf här beträdde Tysklands
jord, föll han på knä, tackade Gud för hans beskydd under
överfarten och nedkallade hans välsignelse över sitt företag.

Svenskarnes första arbete, när de kommit i land, var att
gripa till spaden och yxan. Själv gick konungen här, som
mången gång förut, i spetsen för arbetet med att uppkasta
de fältbefästningar, inom vilka Sveriges här kunde känna sig
trygg mot en anfallande fiende. Sedan gällde det närmast
för Gustav Adolf att göra sig till herre över staden Stettin,
själva nyckeln till Oder-linjen. Ty utefter denna flod ämnade
han tränga in i Tyskland. Förut, alltsedan freden i Stolbova,
behärskade han Neva, Rigas erövring hade gjort honom till
herre över Däna, och stilleståndet med Polen gav honom
därtill besittningen av Njemens, Pregels och Weichsels
mynningar. Nu gällde det nästa Östersjöflod. Så är Gustav
Adolfs krig på andra sidan Östersjön en kamp om flodlinjer-
na, vilka före järnvägarnas tid voro de bästa transportleder-
na. Danmark hade ock genom Älvsborgs lösen lärt honom,
vad det betyder för ett land att få sin väg ut till havet av-
stängd.

Med den nordiske guldkonungens ankomst tändes åter det
slocknande hoppet i millioner protestantiska bröst. Med
häpnad slogos alla av budskapet om denna härfärd över
havet. »Vad stort sker, sker tyst.s» Ja, så tyst och försiktigt
hade förberedelserna gjorts, att man i utlandet ingenting
anade. Ännu den 30 april hade till Frankrike ingått den
rapporten: »I Sverige är allt som vanligt. Ingen kan bedöma,
om det blir fred eller krig, men allmänt anses det förra bli
fallet.» I slutet av juni kom till Paris underrättelse, att den
svenske konungen landstigit på tysk mark. Men vad skulle
väl konungen från den fattiga Norden här kunna uträtta mot
