GUSTAV ADOLF I NORRA TYSKELAND. 117

Vilken fana eller regemente kommer med fienden till att
drabba och tager flykten, förrän de sidvärjorna icke mera
bruka kunna, skola stånda till rätta för marsken och överste
krigsrätten. Finnes skulden hos befälet, vare ärelöst och av
lägret förjagat. Finnes skulden hos befälet och de gemene
tillika, då straffes befälet som sagt är, och av de gemene
hänges var tionde efter lotten; och de övrige tjäne utan fana
och ligge utanom kvarteret och göre lägret rent, när det
orent är, allt intill dess de med manhet! sin villa? botat hava.

Eho som först tager till flykten, må saklöst ihjälslås.

Ingen soldat fördriste sig att sätta eld på någon stad eller
by i vänneland med vilja. Gör det någon, straffes som annan
mordbrännare. Ingen soldat sätte eld på någon stad eller by
i fiendeland, med mindre det bliver honom befallt av hans
befäl. Icke heller skall någon av befälet sådant kommendera
utan [att] de hava befallning för sig av Oss eller fältherren.

Ingen soldat röve eller med våld tage något av Våre under-
såtare, antingen de marschera genom landet eller ock ligga
i besättningen eller lägret, vid livsstraff till görandes.

Ho sin värd eller hans hjon slår, där han bliver förlagd,
straffes första och andra gången till järn, vatten och bröd;
och vare ogillt vad han får för skada. Haver han gjort nå-
gon särdeles skada, då svare efter som gärningen är till.

Ho som rövar eller stjäl någon boskap eller annat slikt i
vänneland eller av dem, som tillförning göra till lägret, eller
ock tager i fiendeland utan förlov, straffes som för annat
rån och tjuveri.

Giver Gud lyckan, att fienden bleve slagen utur marken,
så skola alle förfölja fienden och ingen slå sig på byte, förrän
fienden är förjagad och, så långt ske kan, förföljder. Faller
man fienden i lägret, då skall ej heller någon fördrista sig
alt begiva sig på byte, förrän fienden är alldeles förjagad
och av lägret slagen; och då plundre var den del av lägret,
som honom tilldelt varder,

Ingen soldat beröve eller plundre någon kyrka och hospi-
tal, fastän staden med stormande hand intages, med mindre
det dem bliver befallt eller ock besättningen eller borgerska-
pet flyr därin och gör skada eller värn därutur.

1 Mannamod. — ? Förvillelse, förseelse.
