SVÄLTKRIGET VID NURNBERG. 163

spärra in, tills dessa ersatt all skada, de vållat. Vad på ko-
nungen själv ankomme, skulle han genast vid första bevis,
som den klagande kunde framlägga, gripa in med stränghet
utan hänsyn till personen. Vore det också en överste, som
gjort sig skyldig till grova övergrepp, skulle konungen inga
betänkligheter hysa mot att låta den brottsliges huvud läggas
för dennes fötter.

Själv statuerade Gustav Adolf också exempel, när han en
gång i sitt läger fick syn på boskap, som en soldat rövat.
Ögonblickligen grep han den orättmätige ägaren och över-
antvardade honom åt profossen, och sedan höll han till office-
rarne ett strängt strafftal, genomdallrat av den innerligaste
avsky för dylika tendenser till upplösning av krigstukten.
Litteratur: G. Rein, Populära framställningar om Gustav II Adolf

i 30-åriga krigets flygskriftslitteratur. (Skrifter ut-

givna av svenska litteratursällskapet i Finland: n:r
100; häft. 3 finska mark.)

Svältkriget vid Nörnberg.

ängsligt sett sig om efter hjälp. Han vände sig bönfal-
lande till samme befälhavare, som han två år förut av-
skedat. När Wallenstein tvingats att nedlägga befälet, hade
han dragit sig tillbaka till sina gods i Böhmen. Han förban-
nade sig på att aldrig mer tjäna kejsaren, ej ens om han där-
igenom kunde rädda sin själ ur helvetets avgrund. Men han
lade an på att visa världen, att han blott bidade en tid av
ny glans, om vilken han läst i stjärnorna. Den forne krigar-
hövdingen omgav sig med en nästan sagolik prakt. Sitt palats
i Prag lät han inreda med pelarsalar, med badgrottor och
trädgårdar, som gjorde det till ett av Europas underverk,
och i hans stall stodo tre hundra ädla springare och åto ur
marmorkrubbor. Här höll han hov som en furste. Men tid-
tals sökte han i Karlsbad lindring för sin gikt och podager.
Medan han i stjärnorna sökte utforska både sitt eget öde
och sina motståndares avsikter, inlät han sig i förbindelser
med Gustav Adolf i syfte att på den vägen återvinna sin för-
lorade maktställning. Wallenstein erbjöd sig att med en
svensk hjälpkår gå mot Wien och störta Ferdinand från kejsar-

EFTER Tillys nederlag och död hade kejsar Ferdinand
_4
