172 VÅRT LAND BLIR EN STORMAKT.

berättar. Men, fortsatte konungen, han hade ändå beslutit
sig för att gå mot fienden. Ensam skulle han göra det och
visa var man, att han vore »en ärlig herre — det må sedan
gå huru Gud vilb, tillade han. Det omdöme, som konungen
därpå fällde om »de andre, som hans ord, råd och förma-
ning icke efterföljts, var så mustigt, att vår sagesman icke
ville anförtro det åt papperet men ämnade muntligen fram-
föra det till vederbörande, när han en gång, om Gud ville,
finge råka dem.

Slaget vid Liitzen.
Ur en samtida holländsk >Historische Chronijcke>.

Inför det nya stora avgörandet tillkommo farhågor för
Danmarks rustningar och avundsjuka hållning, och även
Frankrikes politik vållade Gustav Adolf mycket bekymmer.

Överallt fiender eller vankelmodiga bundsförvanter, vilka
ännu före aftonen kunde sälla sig till hans fiender!

LJ
