268 HUR VÅRT FOLK FICK KRAFTER ATT BÄRA KRIGSBÖRDORNA.

Till bergverken räknades även det år 1639 påbegynta
saltsjuderiet. Stora ansträngningar gjordes nämligen av
regeringen att få behovet av salt fyllt inom landet och i
detta hänseende göra Sverige oberoende av utlandet. Från
Tyskland införskaffades några i saltsjuderi kunniga personer,
vilka ställdes under ledning av en »saltgreves. Enligt hans
förslag skulle efterhand upprättas 600 saltpannor utmed
kusterna med en produktionsförmåga av !/4 million tunnor
årligen. Man nöjde sig dock till en början med att anlägga
sex pannor å den kronan tillhöriga Muskön i sörmländska
skärgården. Men redan efter ett halvt års experiment gingo
förhoppningarna upp i rök. Saltverket på Muskön måste
nedläggas, saltgreven avskedades, och en annan av företa-
gets ledare blev såsom bedragare kastad i fängelse.

Litteratur: P. O. Welander, Falu koppargruva förr och nu
(Ord och bild för år 1899).
Per Sondén, Bröderna Momma-Reenstierna (Histo-
risk tidskrift för år 1911).
Viktor Södergren, Ur Lapplands odlingshäfder (Läs-
ning för svenska folket för år 1915).

Jordbruk, skogshantering och iakt.

bruk och hantverk. Regeringen visade ej samma in-
tresse för landets modernäring, ty den gav ju ej pengar
lika hastigt som andra näringar. Att jordbruket äger flere
företräden i andra avseenden tänkte man ej på. »Rikets väl-
färd beror av handel och seglation», var ett av Gustav Adolfs
ordstäv. Så tänkte statsmännen denna tid i nästan alla
länder.
De ständiga krigen drogo många armar från det fredliga
arbetet i allmänhet men isynnerhet från jordbruket. Det
krävde årligen i medeltal 4,000 av de kraftigaste männen,

JORDBRUKET gick ej så framåt som handel, bergs-
