410 GUSTAV ADOLFS LÄRJUNGAR FÖRA SVERIGES HÄRAR.

land. Lika försiktig i återtåget som eldig i framryckandet,
hade han gång efter annan omintetgjort fiendens förhopp-
ningar. De djärva angreppen vid Wittstock och annorstä-
des å ena sidan, återtågen från Sachsen och Bajern liksom
den tålamodsprövande men framgångsrika krigföringen i
Pommern vintern 1637—38 å den andra hade i lika hög grad
röjt den överlägsne härföraren, som ingen lyckades besegra,
säger en framstående historieskrivare. Av alla sakkunniga
på det militära området har Baner obestridligen ansetts
som »den störste av våra okrönta hjältars. Hans store sam-
tida, den franske statsmannen Richelieu, kallade hans återtåg
från Sachsen för en av världshistoriens underbaraste till-
dragelser. En sådan förening av fintlighet och seg uthållig-
het vid genomförandet av krigsplaner har kanske aldrig
funnits hos någon fältherre. Hans storslagna pliktuppfyl-
lelse in i det sista bjuder också till senaste eftervärld aktning
och vördnad för hans minne. Den ger oss liksom nyckeln
till förståendet av vårt lands stormaktssaga. Sådana män,
sådana egenskaper är det, som kunna skapa ett litet folks
storhet.

Obestridligt är, att Gustav Adolfs seger vid Breitenfeld
bröt katolikernas övermakt och räddade den protestantiska
tron. Men mänskligt att döma skulle denna seger ej ha blivit
beståndande, om icke Johan Baner upprätthållit verket,
säger hans levnadstecknare.

Litteratur: Gustaf Björlin, Johan Baner: 3 delar; häft. kr. 25: —
Gustaf Björlin, Bilder ur Sveriges krigshistoria I;
häft. kr .2: 50.

Lennart Torstenssons segertåg i kei-
sarens arvländer.

över svenska armén åt Lennart Torstensson,
som av den hädangångne fältmarskalken utpekats
såsom den värdigaste att efterträda honom. Genom sitt
fina och försynta sätt hade han också blivit populär inom

l CFTER Johan Baners död anförtroddes högsta befälet
