GREVEN TILL VISINGSBORG. 481

länge det varar, men framhärda intet utan älska lättja och
fåfänglighet.»

Under denna långa resa gjorde generalguvernören en av-
stickare från Nyslott österut in i Ryssland. Därvid hände
sig, berättar den förut citerade familjekrönikan, att »tvenne
eremiter kommo fram att se, vad på färde var. Ty dem
förundrade över den myckenhet av folk, som voro i gre-
vens följe, vilket föll eremiterne något sällsynt. Greven lät
sig ock icke förtryta att undfägna den ene av dem, talandes
med honom om hans tro, och huru han förstod Kristum,
den han kallade Michael. Greven lät jämväl pläga honom
med drycker och speceri, det eremiten väl behagade, nytt-
jade måtteligen och for strax till sitt förra leverne tillbaka.»

På Åland, som var rikt på älgar, ville greven roa sig med
jakt på detta högdjur,! men resultatet, varom han berättar
i ett brev till sin drottning, var icke lysande. Han hade
»slagit tvenne älgar, den ena varandes allaredan utgammal
och den andra eljest lytt och ofärdig, av andra djur tillförene
stångad, så att han icke haver kunnat länge leva». Han ut-
talar den förhoppningen, att Hennes Maj:t icke skulle miss-
tycka, om han en annan gång gjorde ett nytt försök och
»mig till lust slår ett sådant djur. Jag vill och skalb, slutar
han denna redogörelse, »efter min plikt hålla noga hand där-
utöver, att sådant av ingom androm missbrukas skall.»

Åbo akademi blev tack vare grev Per verklighet. Den
var för honom hörnstenen i det välgörande reformarbete,
som han genomförde i den försummade landsändan. Under
allmänt jubel och glada festligheter med blomstersmyckade
båtar på Auraån, under pukors och trumpeters skall, invig-
des denna för Finlands kultur så betydelsefulla institution;
och under en därpå följande festmåltid blevo myndigheterna,
de förnämsta av borgerskapet och de äldsta studenterna »på
Hennes kunglig Maj:ts vägnar härligen trakterade och plä-
gade»p.

Undervisningen inom landet tillgodosågs även genom in-
rättandet av olika slags skolor. För övrigt skulle det föra
alldeles för långt att uppräkna allt, vad grev Per gjorde för sitt
generalguvernörskap, hur han »funderade»? nya städer och

1 Se sid. 270. — ? Grundlade.
