SOCIALA STRIDER. 487

del andra utomordentliga tillfällen behövdes extra skatter,
dagsverken och körslor, utskrivning m. m. I alla dessa ex-
tra pålagor deltog frälsejorden endast med hälften mot all-
mogens jord. Och den gård eller by, där adelsmannen själv
bodde, den s. k. sätesgården eller säteriet, var helt be-
friad även från dessa utskylder.

Men ej nog härmed. Ungefär samma friheter gällde även
inom en mils avstånd från sätesgården, den s. k. frihets-
milen. Det betänkligaste var, när samma person anlade
flera säterier, för sina barn eller under annan förevändning.
Det kunde hända, att ett skjul eller stall fick föreställa sätes-
gården och blev medelpunkt för en ny frihetsmil.

Genom förläningar och frälseköp växte adelns jord under
Kristinas tid så, att den slutligen utgjorde mer än halva
riket. De små hemmanen hotade att uppslukas av herr-
gårdarna. En mängd bönder, som lytt direkt under kro-
nan, kommo genom förläningar och frälseköp under adliga
herrar. Man må ej tro, att allmogens pålagor nu lättades,
därför att godsherren var mer eller mindre skattefri. Nej,
godtyckliga adelsmän ha haft många utpressningar på sitt
samvete, och godsherrarnes fängelser och spöstugor ha be-
vittnat mer än en upprörande grymhet och orättvisa mot
värnlösa underhavande. Följden blev naturligtvis en väx-
ande förbittring mot förtryckarne.

k

Efter de våldsamma brytningarna i samhället under stri-
derna mellan Sigismund och Karl hade icke på länge några
mera betydande misshälligheter mellan stånden varit märk-
bara. Slitningar förekommo naturligtvis även på Gustav
Adolfs tid, men böndernas klagomål gällde en längre tid i näs-
tan lika hög grad prästerskapet som adeln. Särskilt svårt
hade allmogen att förlika sig med sina själasörjares ford-
ringar på ersättning för att de jordfäste de döda. De kla-
gade över präster, som i likstol togo enda kon från fattiga
änkor, vilka sutto med stugan full av barn, ja ej ens läto
den döde komma i jorden, förrän kon var prästen »shand-
fången eller på kyrkogården med liket framförds. På all-
mogens begäran reglerades förhållandet under 1643 års riks-
dag, och en förordning utfärdades, att vid bondens eller hans
