Karl Gustavs barndoms- och ungdomsår.

år 1615 äktade Gustav Adolfs syster Katarina, kunde
ingen ana, vilken betydelse detta giftermål skulle i
framtiden få för Sverige.

Att deras barn kommo att växa upp i sin moders land be-
rodde på säregna förhållanden. Trettioåriga krigets förödelse
gick nämligen fram även över pfalzgrevens land, och tillsam-
mans med sin maka sökte han sig då en tillflyktsort i Sverige.
På Nyköpings slott, där Karl IX år 1611 lyckte sina ögon till,
födde hans hemvändande dotter elva år senare sin förste son,
som i dopet erhöll de svenska kunganamnen Karl Gustav.

Föräldrarne fingo aldrig tillfälle att återvända till Tysk-
land; och så kom det sig, att Karl Gustav liksom hans syskon
fick en alltigenom svensk uppfostran. Det blev en mönster-
uppfostran för sin tid, och som föredöme hade man ingenting
mindre än Gustav Adolfs utbildning. Samme man, som hand-
lett den store konungens studier, biträdde med råd och an-
visningar även för hans systersons utdaning, ty Johan Skytte
räknades bland den pfalzgrevliga familjens trogna vänner.
A och O i den fromma Katarinas uppfostran av sin son var
vad hon i brev efter brev inpräntar hos honom: »Håll dig
flitigt vid att bedja, ty det förmår mycket, om det allvar ärl»
Samma anda av sträng enkelhet, som vilat över livet vid Karl
IX:s hov, kännetecknade också det hem, där hans dotter
Katarina var husmor, hemmet på Stegeborg, det ensliga slot-
tet på en ö mellan Slätbakens skogklädda stränder.

Det är otroligt, hur sparsamt det här gick till. Men det
kunde nog också behövas. Skulle lille pfalzgreven ha en ny
kostym, så vred och vände man på saken, innan det blev
något av. »Karl Gustav plågar mig så — han vill så gärna ha

NÄR den tyske småfursten Johan Kasimir av Pfalz
