566 KARL X GUSTAV.

Konungen hade då på 20 dygn icke varit ur kläderna.
Överallt, där faran var störst, hade han gått i spetsen, upp-
muntrande de sina.

Karl Gustav karakteriseras vid denna tid sålunda av öster-
rikiska sändebudet Lisola, en begåvad och skarpsynt iakt-
tagare: »Karl Gustav rådför sig sällan med sina rådsherrar
och sitt krigsbefäl,
men han behärskar
alla genom sin över-
lägsna kraft och sitt
snille till den grad,
att de känna fruktan
vid hans blotta åsyn
och icke våga mot-
säga honom. Själv
utför han nästan allt
med en otrolig ar-
betsdrift, men för en
sådan = arbetsbörda
måste han dock till
sist duka under. Han
äger ett klart och
livligt förstånd, är
beslutsam och skarp-

Karl X Gustavs sigill. synt men övermodig

i medgången, och i

motgången brusar han upp, så att han förlorar självbehärsk-

ningen, ty han besinnar icke, hur växlande de mänskliga

ödena äro, utan det är som om han ville röva av lyckan vad
hon ej vill skänka honom.»

För att rikta ett avgörande slag mot polackerna ingick
Karl Gustav förbund med kurfursten av Branden burg, som
också vifle utvidga sitt land på bekostnad av Polen. Med
tillsammans 18,000 man ryckte de förbundna i juli 1656
mot en polsk här om 50,000 man, som stod vid Varschavwva,
vilket polackerna återtagit.

Kurfursten tvekade att gå emot en så väldig övermakt,
Karl Gustavs nnderbefälhavare avrådde, men konungen drev
