SVERIGES INRE TILLSTÅND UNDER KARL X:S REGERING. 603

Av en deltagare i festligheterna vid hennes kröning skild-
rades hon som »en skön liten dygdig och synnerligt hjär-
tans behaglig puppa.
Litteratur: Levin Blomgren, Ägde Karl X Gustaf rättmätiga
och giltiga skäl för sitt fredsbrott 1658?
F. F. Carlson, Minne af riksamiralen grefve Gustaf
Otto Stenbock (Svenska akademiens handlingar för
år 1872).
J. A. Fridericia, Adelsveldens sidste Dage.
Torsten Gihl, Sverige och västmakterna under Karl
X Gustafs andra krig med Danmark.
L. Berger, Den svenske guvernören Printzenskölds
mord och upproret på Bornholm (Historisk tid-
skrift för år 1888).
M. K. Zahrtmann, Til Belysning av Bornholmernes
Opstand mod de svenske 1658 (Dansk historisk tid-
skrift för år 1894).
Mindeskrift i Anledning av 250-Aarsdagen for Stor-
men paa Kjobenhavn 10—11 Februar 1659.
S. A. Serensen, Kjebenhavns Belejring og Fyens
Gjenerobring.

Sveriges inre tillstånd under Karl X
Gustavs regering.

JUTTONHUNDRATALETS främste hävdatecknare i

vårt land, Sven Lagerbring, sammanfattar sitt omdöme

om Karl X:s verksamhet för Sveriges inre förkovran
sålunda: »Denne konungs korta regeringstid var med be-
ständiga krig oroad, så att rikets inre hushållning blev intet
föremål för dess riksvårdande överläggningar.»

Omdömet lider av en viss ensidighet, ty det första året
av sin konungabana fick Karl Gustav ju ägna helt åt fredens
värv. Men också endast det året. Reduktionen hade ännu
ej hunnit bli något mer än ett beslut på papperet, då ko-
nungen för alltid rycktes in i krigets och storpolitikens vim-
mel. Det var de hemmavarande riksråden under Per Brahes
ledning, som skulle göra verklighet av riksdagens beslut.
Men under vilka förhållanden!

Kristinas vanskötsel av riket hade uttömt dess ekonomiska
krafter, och det av konungen planerade reformarbetet hade
