606 KARL X GUSTAV.

mer som staten icke kunde ordentligt betala ut deras löner.
Under intrycket av motgångarna i polska kriget måste Karl
Gustav ge reduktionskollegium en påstötning att gå försik-
tigt till väga.

Så bröts reduktionens kraft redan i dess början. På våren
1657 fick den ett formligt dråpslag. Då måste konungen näm-
ligen tillgripa en åtgärd, som han dittills bestämt avvisat:
han hade ingen annan utväg än att börja pantsätta krono-
gods. Att indraga gårdar till kronan samtidigt med att man
avsöndrade sådana, däri låg ju en alltför uppenbar motsä-
gelse; och reduktionens kraft var lamslagen. Under inverkan
av Karl X Gustavs segrar mot Danmark kunde väl reduk-
tionskollegium åter göra statens rätt kraftigare gällande
men blott för en kort tid. Genom de yttre motgångarna för-
svagades åter dess myndighet, och med utgången av år 1659
kan man säga att dess verksamhet så gott som upphörde.

Men att tro, att reduktionsfrågan därmed var bragt ur
världen, det hörde de fåvitske till. För den som insåg det
onaturliga i det sätt, varpå denna sociala och ekonomiska
rörelse blivit hämmad, stod det klart, att de väldiga krafter,
som nu bundits, en gång måste med förstörande våldsamhet
bryta fram. Då skulle inga fördämningar längre hejda flo-
den, inga undanflykter hjälpa mot dess allt nedbrytande kraft.

&

Mitt under brinnande krig grundlades två för vårt land be-
tydelsefulla ekonomiska företag. Det ena var vår första
växel- och lånebank. Det uppsving inom handeln och nä-
ringarna, som framkallades genom Gustav Adolfs och Axel
Oxenstiernas ekonomiska politik, medförde behov av en bank,
där kapital kunde samlas och utlånas till folk med företag-
samhet och ekonomisk ledareförmåga. Bristen på kapital
var så stor, att man betalte ända upp till 20 Z:s ränta på
lånta pengar. Redan Gustav Adolf hade fört frågan om in-
rättande av en bank på tal, i sin proposition till borgerskapets
representanter år 1619; men på detta, liksom på så många
andra områden, var det en främling, som skulle taga initia-
tivet. Den mannen var Johan Palmstruch från Riga,
kommissarie i kommerskollegium. Han hade kommit över
till det egentliga Sverige rustad med erfarenheter från det
