LASSE LUCIDOR DEN OLYCKLIGE. 625

Hans frånfälle beklagas i följande välment ansträngda verser:

>Stockholm, du ädla stad, gråt!, om du rätt kan gråta,
(fast om det intet kan för döden något båta)

herr Roserholm, som var din holmes rätta stock

och stod i olycksstorm mot ondas trug och pock.

Du var en rosenholm, Stockholm, den tid han styrde
gemene bästas ro'r, fast om titt stormen yrde.

O, olycksamme fall, som haver Stockholm slagit,

i det herr Rosenholm så hastigt döden tagit!

Han var din säkre stock och holme, det är visst.

Gud avvände ditt fall, sen som du honom mist.>

Här märker man alltför tydligt yrkets »crocdilletårar»,
som Lucidor själv talar om.

Träsnitt ur bröllopsdikt från Lucidors tid.

Men don efter person! I äreminnet över handelsmannen
Nils Jonsson, en hederlig västgötaknalle, som slagit sig ned
i huvudstaden och där ur sin låga bonderot uppsprungit som
en prunkande shimmelsros», är tonen riktigt småtrevlig, så-
som då det heter:

! Begråta.
