ETT HETLEVRAT SLÄKTE. 19

att sådant tillkännagiva och så kraftig, att om du vill gå på
vattnet över denna sjö, skall du kunna't.'»

Ett tredje möte mellan ängeln och drängen slutade med att
den förre »for så småningom upp åt himmelen och ropade:
”Ve, ve, ve över den ogudaktiga världen.” Och var han då
intet större än en pilt om 10 år.»

Litteratur: C. Annerstedt, Om samhällsklasser och lefnads-
sätt under förra hälften af 1600-talet (Föreningen
Heimdals folkskrifter n.r 33—34; häft. 40 öre).

Carl Hallendorff, Sveriges omdaning under
1600-talet; häft. 80 öre.

Emil Hildebrand och Carl Grimberg, Ur
källorna till Sveriges historia I.

Ludvig Larsson, Bilder från fordom, framletade ur
arkiven i Växjö.

Lorenzo Magalotti, Sverige under år 1674,
utg. af Carl Magnus Stenbock. Häft. kr. 5: —;

inb. kr. 6:50.

Johan Nordlander, Norrländskt skollif; häft.
kr. 2:25.

Henrik Schäck, Ur gamla papper: Ser VL
Häft. kr. 3: —

Ett hetlevrat släkte.

ett rått virke. Det långvariga lägerlivet hade natur-
ligtvis förvildat sederna. Krigarne kommo hem med
vanor, som illa passade i ett fredligt samhälle. Så måste re-
geringen till exempel erinra en överstelöjtnant Ribbing, som
efter freden låg med sina trupper i Södermanland, att han nu
var »i Sverige och icke i Tyskland, där annorlunda sker». Vilda
dryckeslag med slagsmål hörde till ordningen för dagen.
Johan Ekeblads brev till fadern äro fyllda med sådana
trevliga historier. Ibland har han ett par tre stycken pikanta
dueller och slagsmål att berätta om i samma brev. En gång
är det hovstallmästaren Stenberg, som slagits med en »fransosr
i drottningens tjänst, och under duellen ha även deras se-
kundanter råkat ihop. Slagsmålet slutade med att bägge

] CTT sunt virke var det i stormaktstidens svenskar men
