EN UPPRYCKNINGENS TID. 39

En uppryckningens tid.

åriga krigets inverkan på folkkynnet, får man ej stanna

vid skuggsidorna — tavlan har också sina ljusa färger.
Tusenden och åter tusenden av Sveriges söner drogo -ut till
främmande land, besjälade av endräktig offervilja för fäder-
neslandets väl. I tusental vände de åter, liksom de forna
vikingarne ej blott med rövade skatter utan ock med nya,
friska intryck från stora världen, med en nyväckt företag-
samhet, som kom Sverige till godo. Kriget var en hård skola,
men det gav svenska nationen en välgörande uppryckning
ur dess dåsighet och förde den i beröring med andra folk.

Bärare av nya idéer voro även de massor av utlänningar,
som nu flyttade in i vårt land. Först och främst drog ju kri-
get en mängd främlingar över i svensk tjänst, och på Riddar-
huset kunde man på den tiden få höra tre olika modersmål
talas, nämligen svenska, tyska och holländska. Mot slutet
av Kristinas regering beräknades de svenska adelsätter, som
voro av utländsk härkomst, till drygt en tredjedel av hela
antalet.

Men ej mindre betydande var tillskottet av utländska
affärsmän, ingenjörer och näringsidkare, som på inbjudan
av svenska regeringen slogo sig ned i vårt land och där sökte
sig fält för sin företagsamhet. Från Nederländerna kommo
ej blott män sådana som Louis de Geer och bröderna Momma
utan också tusentals andra. Från Harz invandrade en hel
koloni av bergsmän och smeder. Under Kristinas senare
regeringsår utfärdades privilegier för en mängd fabriker,
såsom väverier, färgerier, garverier, pappers- och glasfabriker;
men i förteckningen på dem, som erhöllo dylika privilegier,
förekommer knappast ett enda svenskt namn.

Det var praktiskt lagda, förvärvskloka män, dessa hollän-
dare och tyskar, och deras sinne för det nyttiga och vinst-
givande kunde väl behövas såsom inslag i den svenska folk-
karaktären med dess ekonomiska lättsinne.

VILL man för minnet frammana en trogen bild av trettio-
