84 EN KÄRNKARL FRÅN VÅR STORMAKTSTID.

länger. Han är en ormatjusare, tager levande ormar, bär dem
i snappsäcken, låter dem krypa i barmen och kring halsen,
item krypa på sin tallerk! och på bordet av och an, som han
själv vill. Ty är han vorden till en stor styggelse och haver
ett ganska sällsamt rykte om sig. Nu är han med pick och
pack härifrån. Ja, hädan och aldrig hit.»

x

Stora, djärva planer fyllde alltid Olof Rudbecks hjärna.
Det var honom ej nog att ha skapat Europas näst största
botaniska trädgård, han ville sprida ökad glans över Sveri-
ges namn genom att utge ett verk, vari alla kända växter
skulle beskrivas och avbildas i naturlig storlek, ett jättear-
bete, vars make ej fanns i hela världen. Men ju svårare
ju ärofullare! För att få dessa tusentals växter avtecknade
uppfostrade han en krets av skickliga ritare och träskärare.
Slutligen voro nästan alla figurerna utskurna, och två stora
band lågo tryckta, ett storslaget vittnesbörd ej blott om
utgivarens konstnärliga färdighet utan ock om hans veten-
skapliga noggrannhet och förvånande växtkännedom. Då
avbröts arbetet för alltid genom en olyckshändelse, som vi
sedan få bevittna.

Samtidigt arbetade Rudbeck på ett än väldigare arbete,
vari han ville behandla Sveriges äldsta historia. Storhets-
tidens lärdomsvänner hyste ett starkt intresse för fosterlandets
minnen och historia. Allt emellanåt fick man från avundsju-
ka grannfolk höra stickord om Sverige såsom en uppkomling
bland nationerna. Det gällde då för svenskarne att visa värl-
den, hurusom deras land hade anor, lika stolta som något
annat rike. Ej minst nitälskade Gustav Adolf för att draga
fram i ljuset allt, som kunde »lända vårt kära fädernesland
till berömmelses. År 1629 gav han i uppdrag åt en kom-
mission, bestående av tre män, att resa omkring i landet
och verka för samlande och bevarande av våra fornmin-
nen. Instruktionerna för dessa »riksens antiquarii och häv-
desökare» innehöllo bland annat följande: »Först vill Hans
kungl. Maj:t, att de allehanda gamle monumenter och saker
söka skola och samla, som fäderneslandet kan bliva illustre-
rat? med, förnämligast alle gamle runeskrifter, såväl i böcker

1 Tallrik. — ? Förhärligat.
