170 DEN BLYGE YNGLINGEN, SOM BLEV ENVÅLDSHÄRSKARE.

bröderna nästan som en trogen hund, undfägnad omväx-
lande med stryk och kärlek. Hennes titulatur var i tings-
protokollen »snapphanehoran Göke-Sissa».

Per, som underhållit förbindelser med bröderna, ansågs
nu ha förverkat sin pardon och instämdes, även han, för
häradstinget. På våren 1684 föllo de tre brödernas huvud
för bödelsyxan. På det viset förpassades de sista snapp-
hanehövdingarne till en annan värld.

Men efterdyningar till den stora tvedräktens tid kan
man följa flera år efteråt. Ännu så sent som år 1703 blev en
man, som fordom varit snapphane, avrättad vid Röinge
nära nuvarande Hässleholm. Han hade hållit sig utomlands
i flere år, men när det stora nordiska kriget bröt ut, kom han
hem och »ville begynna sitt gamla hantverk». Då blev han
fasttagen och lagd på stegel.

Striderna vid Halmstad och Lund.

De svåra motgångarna till sjös och lands blevo till slut för
mycket även för Karl XI. Han greps av dystert svårmod.
Han åhörde sina rådsherrars och generalers råd men svarade
aldrig ett ord, blott lade handen på värjfästet — och befallde
vanligen raka motsatsen. Men här och var i landet förspordes
undran och jämmer över konungens halsstarrighet, och av de
småkloka talades om att man borde avstå Skåne, Halland
och Bleking, så kunde man få fred med Danmark.

Alla konungens tankar kretsade däremot oavlåtligt kring
en enda punkt: att få sammandrabba med fienden. För denna
brinnande önskan glömde han allting annat. Och när den
underrättelsen nådde honom, att danskarne från Skåne sänt
en styrka om 4,000 man mot Halmstad, var hans beslut fat-
tat. Tänk, om han skulle lyckas avskära den fientliga
avdelningen från danska huvudhären och riva upp den!

I ilmarscher för han sina bussar fram mot avgörandet, av-
skär danskarnes återtågslinje och står öga mot öga med fien-
den strax söder om Halmstad. Nu är han som en helt annan
människa, ynglingen som galopperar från bataljon till bataljon,
från skvadron till skvadron och talar uppmuntrande ord till
sitt folk; och i stridens tummel är han den tappraste av de
