196 EN KONUNG SOM SAMHÄLLSOMSTÖRTARE.

Lågadelns harm återljuder i Ekeblads brev, då han talar om
dessa högadliga »knapar, som tycka de ha gjort en alltför stor
nåd, när de ha en gång sett på em.

Mera enbart löjligt verkade det, när små grevliga barn, som
snyss kommit från ammorna», skulle ha försteget framför äldre
personer, hur framstående dessa än månde vara. Den förut!
omnämnda episoden med Per Brahes nioåriga dotter Elsa
Beata talar för sig själv.

Dessa löjliga rangtvister gåvo både riddarhuset och rådet
långvarig och ofta återkommande sysselsättning, och på 1664
års riksdag framkallade de så stormiga uppträden, att lant-
marskalken måste säga, att »om de icke bättre ville hålla hand
över sitt riddarhus, än härtill skett är, utan fara fram med så
heta expressioner? och sitta som på en krog, så är bättre vara
från riddarhuseto.

Stämningen piggades ytterligare upp av damerna med de-
ras erkända förmåga att inbördes skapa rangskillnader så
hårfina, att ofta ej ens det mest skarpsynta manliga öga skulle
kunnat upptäcka dem. På 1680 års riksdag lyckades de få
fram en karl att vittna på riddarhuset. Han var ändå överste
och bar namnet Örneklou. Nu steg han upp och sade, tydligt-
vis icke utan rampfeber, att han hade »något att påminna,
som han mente intet skulle stå att förakta». Och det han hade
på hjärtat befanns gälla kvinnfolkens rang. »I alle andre sta-
ter», sade han, »är det lag, att hustrun nyttjar sin mans heder;
men här så är det intet så, utan kommer ens hustru här ibland
de store släkterne, så bliver hon föraktad, fast mannen är bätt-
re till tjänsten än de andre. En adelsmans fru, hon må hava
så hederlig man hon ock kan hava, så bliver hon likväl i sam-
kvämerne av greve- och friherrefruarna och av deras barn så
skoffad och föraktad, att hon måste hålla sig dädan.»

»Härvids, heter det i protokollet, »slogs upp ett stort löje uti
riddarhuset, blandat med skymtfelige ord på överste Örneklou,
såsom den som läte sig uti en sådan ting bruka. Somlige sade,
det han intet törs hem till sin hustru, om han intet skaffar
henne rang; och en stor del av de unge herrarne samlade
sig kring överste Örneklou och gåvo honom åtskillige pikante
ord.2?

! Bd III: 482. — ? Uttryck. — ? Stickord.
