202 EN KONUNG SOM SAMHÄLLSOMSTÖRTARE.

Slutet på alltsammans blev, att adeln antog det reduktions-
förslag, som vederbörande utskott framlade i enlighet med
Hans Wachtmeisters antydningar under debatten den 29 ok-
tober. Alltså skulle alla grev- och friherreskap samt
övriga störrre förläningar, som gåvo mer än 600
dalers avkastning, indragas till kronan.

Enväldet befästes.

Vi ha bevittnat, hur konungen under krigsåren själv tog
ledningen av allting utan att bry sig om det förut så mäktiga
rådet. Och denna envåldsmakt behövde han alltjämt för att
kunna driva igenom, att reduktionsbeslutet verkställdes, ty
mäktiga krafter arbetade på att förlama utförandet. Han be-
hövde den också för att genomföra den mängd reformer, som
krävdes i det svenska samhället. Men en så oinskränkt makt,
lagd i konungens hand, överensstämde icke med gällande
lag. Därför måste han ha den ändrad av riksdagen.

I likhet med de föregående stora besluten på denna riksdag
framväxte även denna betydelsefulla omvälvning liksom ur
en tillfällighet. Anledningen blev några yttranden, som fäll-
des i rådet. En dag, när ständernas utskott var uppe hos ko-
nungen, passade Karl på och sade sig ha förnummit, att 1634
års regeringsform nyligen blivit uppläst i rådet, och att nå-
gon vikt lagts på de ord, som där förekommo, att regeringen
borde föras med råds råde. Därför begärde Hans Maj:t att
få veta ständernas mening, huruvida regeringsformen behövde
följas, »sedan Hans Maj:t var själv en fullmyndig konung», och
om han vore skyldig att regera med råds råde.

Redan några dagar därefter hade ständerna sitt svar fär-
digt. Det hade formen av ett skriftligt betänkande angående
konungens förhållande till regeringsformen och rådet. På
Karls första fråga svarade ständerna, att Hans Maj:t icke
kunde anses vara bunden av regeringsformen med dess addita-
ment utan borde ha frihet att, som det hette, »efter eget nå-
digt godtycke densamma således förändra, som Eders kungl.
Maj:t det själv behagandes varder och det kan lända till dess
rikes och samtlige undersåtars bästa, så att Eders kungl.
Maj:t till ingen regeringsform förbunden är utan
allena till Sveriges lag och laga stadgar.
