214 EN KONUNG SOM SAMHÄLLSOMSTÖRTARE.

som hon säger, »min bror skulle mista i Livland, det min
salig herr far här själv tagit av fienden, polacken, och där-
till hela Ingermanland, som min salige käre far har låtit komma
till Sverige. O, otacksamma ständer och folk, som en så ärlig
man har med liv och blod tjäntb utbrister hon. »Gud give
att min salig far och farfar hade lagat, att storfursten hade
behållit Ingermanland och polacken Riga och Lais, så hade
kanske deras barn och barnbarn då haft bröd, som man dem
nu så otacksamligen tager av munnenh

Hårt var det, att män sådana som Otto Vilhelm Kö-
nigsmarck och konungens halvbroder, greve Gustav Carl-
son, utarmade genom reduktionen, skulle gå att tjäna främ-
mande stater i stället för det fosterland, åt vars bästa de
hoppats få ägna sin begåvning och sitt mannamod.

Hårt var det ock, att reduktionen skulle drabba även de
fyra hemman, som Karl X:s gamle livknekt Bengt Travare,
sedermera adlad till Travenfelt, fått i gåva, därför att han
två gånger under slaget vid Varsjava räddade konungen från
att bli nedstucken. Sonen till den räddade var framför allt
annat »rikshushållare».

Men så blir det alltid i tider av stora välvningar i samhället:
då finns inget utrymme för personlig hänsyn. Ej ens ko-
nungens egen farbror skonades. När turen kom till hans
pantegods, tvekade reduktionsmännen och hemställde till
konungen, hur de skulle handla. Karl svarade: »Vi se av eder
underdåniga skrivelse, vad I andragen beträffande hans kär-
lighets, Vår farbroders hertig Adolf Johans gods och förpant-
ningar; och kommer Oss något sällsamt före, att I därutinnan
intet redan haver förfarit på samma sätt, som i andra mål
plägar ske, utan Oss med edre vidlyftige remonstrationer!
därutöver viljen besvärlige falla, där I dock haven klar lag
och förordningar, varefter I kunnen dem avgöra.»

Ej blott män, som blivit utarmade, utan även värnlösa
änkor och omyndiga barn kommo till Stockholm för att bön-
falla konungen om nåd. Men Karl drog sig mest undan till
sin ensliga gård Kungsör vid Mälaren. Där var det förbjudet
att besöka honom.

! Framställningar.
