216 EN KONUNG SOM SAMHÄLLSOMSTÖRTARE.

varunder han vid flere tillfällen vann konungens erkänsla för
sitt dödsföraktande mod och sin väldiga energi. Vid trettio
års ålder var han redan överste för gardet, och som sådan
hade han under 1680 års riksdag den maktpåliggande upp-
giften sig förelagd att, om det behövdes, tvinga riddarhuset
till åtlydnad av konungens vilja.

Den uppgift, som förestod honom i Livland, krävde ep
man av järn, och en sådan karl var Hastfer till både kropp
och själ. Det var åtskilligt av Joban Gyllenstiernas jätte-
kraft i honom, och lika oberörd som Stor-Jan av vad andra
tyckte om honom gick han sin bana fram. Avundsjuka hade
han redan förut i rikt mått fått röna — det kunde ej bli
annat, så ovanligt snabb karriär som han gjort; och hans
självsäkra uppträdande, hans utmanande hållning voro
icke ägnade att mildra deras hat, som tyckte, att han gäått
i vägen för dem.

Men Hastfer var beredd att trotsa ännu värre oväder, när
hap åtog sig platsen som Livlands generalguvernör. Aldrig
en tum vek han där från plikten att uppfylla sin konungs
vilja, och bägge voro de beslutna, Karl XI och han, att taga
i med hårdhandskarna, om ingenting annat hjälpte. Mot det
livländska ridderskapets vilja drevs även här reduktionen
igenom, och landets styvnackade adelsmän fingo känna, att
de fått sin överman. Men innerst i månget sinne jäste trotset
mot den svenska regeringen, och följderna därav skulle en
gång bliva ödesdigra för vårt Östersjövälde.

x . x

Reduktionens och förmyndarräfstens största betydelse lig-
ger i att de för alltid brutit högadelns övermakt. Grev-
och friherrskapen, dessa Erik XIV:s egendomliga skapelser,
försvinna för alltid ur Sveriges samhällsskick. Det var slut
med dessa väldiga förläningar, som kunde sträcka sig över
fyrtio kyrksocknar och omfatta ända till toly kvadratmil,
slut med prakten och ståten i grevliga slott. Nu var det
nödtvång att övergå till samma enkla levnadssätt, som
konungen själv förde. En av högadelns märkesmän, Nils
Bielke, beklagar sig i ett brev till en vän över den för-
