222 EN KONUNG SOM SAMHÄLLSOMSTÖRTARE.

På 1689 års riksdag togs ytterligare ett steg i samma rikt-
ning. Ständerna kommo då in på tal om att en del rådspro-
tokoll och andra handlingar — från år 1680 och äldre tid —
— kunde innehålla »anstötliga tal> rörande »den konungsliga
makten och höghetem. Härmed äåsyftades yttranden, stri-
dande mot det sedermera fastslagna enväldets grundsatser,
Lantmarskalken föreslog, att man skulle hos Kungl. Maj:t
i underdånighet anhålla att få del av dessa handlingar för
att kunna undanröja sådana anstötligheter. Ständerna be-
hjärtade genast lantmarskalkens ord, att det skulle lända
dem till beröm och fördel, om de visade sig taga nära del i
allt, som anginge Kungl. Maj:ts höga rätt, och utverkade
konungens tillstånd att undersöka de ifrågavarande hand-
lingarna.

Ur rådsprotokollen från Karl XI:s första regeringsår, ja
t. o. m. från de båda förmyndarregeringarna, framletades
nu alla yttranden, som kunde vara stridande mot enväldets
grundsatser.

Vad var meningen med denna besynnerliga åtgärd? An-
tagligen att genom förnyade riksdagsbeslut hålla medvetan-
det om enväldets laglighet levande och förhindra uppkomsten
av motstånd däremot.

Slutet blev, att både ständerna och rådet överlämnade till
konungen var sin underdåniga skrivelse, vilka i konungens
kansli sammanfattades till en. I den beklagade rådet och
ständerna av allt hjärta, att »sådane orimmeligheter och för-
mätne galne meningar skola hava kommit någon i tankar.
Ja», heter det, >»av den trogne nitälskan och oförfalskade kär-
lek, som vi bäre till Kongl. Maj:ts höga person, som vår nå-
dige, gode, oförliknelige konung och herre, drage vi en innerlig
avsky och fasa till slike förgripeliga tal och discurser, önskan-
des av hjärtat, att sådant aldrig hade blivit tänkt eller talt».
Man fann ock, »att Kongl. Maj:t har orsak att vara på det
högsta förtörnad över dem, som således talt och sagt, och
att Kongl. Maj:t rättmäteligen sådant efter behag kunde
påtala och beivra låtas. Men man bönföll, att »Kongl. Maj:t
täcktes i nåder sig beveka låta, att alle slike i protokollen an-
stötelige passager måtte utplånas och till intet göras samt
Kongl. Maj:t medelst dess infödde mildhet av blotta nåde
sådant låta nu och till evige tider vara dött och förgätet.
