314 TVENNE TROFASTA KULTURARBETARE.

När vi hade tagit honom utur muren, frågade vi honom,
huru han har kunnat leva där inne utan mat. Då svarade
han: ”Två vita duvor hava dageliga kommit till mig och styrkt
mig.” På tillfrågan, om han haver något sett uti det mörka
rummet, svarade han: ”Duvan haver lyst mig, att jag haver
kunnat se såsom om klara dagen.”

Denna prästman blev sedan efter 5 dagar död.

Vid det jag mig högeligen förundrade över detta såsom
ett ganska sällsamt och underliget ting, vars like jag icke
tillförne hört, sade han: ”Ja, detta är fullkomligt sant.”

Sålunda för mig och salig översten och generalmajoren
herr Lars Hierta av faderbrodern, salig överstlöjtnanten
Jöns Hierta uti dess kammare på Enetorp på ovannämnda dag
berättat vara, vittnar efter begäran

Johannes Tranhemius
P. & P. in Vånga.»

Ända in i sena ålderdomen arbetade bispen i Skara med
oförminskad kraft. Utan arbete trivdes han icke, och till-
fälle att göra nytta saknade han aldrig. Han kunde icke
förstå, när någon fann tiden lång. Tvärtom fann han det
svårt att hinna med allt, som han ville utföra. »Ju trägnare
jag har arbetat, ju större håg och lust är mig tillkommen»,
sade han. »Aldrig har en girig så vakat över sina penningar,
som jag däröver, att ingen tid måtte gå förlorad.»

Men så hade Jesper Svedberg också en ovanligt god hälsa,
som han härdat genom ett sunt levnadssätt. »Kroppens
hälsa och styrka», skriver han vid 76 års ålder, »har Gud
bland många andra gåvor ock förlänat mig. Av barndomen
blev jag så tillhållen att vänja mig vid det som hårt var
och intet vid blött och klemigt. Jag måste alltid ligga och
sova med bart huvud, om dagen gå barfota i vinter såväl
som sommar, jämväl barhuvad. Ty är jag ock så tålig vid
köld och hårt väder, att jag aldrig har trängt till att betjäna
mig av främmande hår. Alltid har jag, Gudi lov, varit be-
gåvad med god hälsa och ganska sällan betjänt mig av läke-
dom, ty jag har hållit en god diet och spisordning, i rättan
tid spisat, i rättan tid gått i säng, i rättan tid stått upp.
Det är fast bättre än plåga kroppen med mycken läkedom.
