334 ENVÅLDSHÄRSKARENS FAMILJELIV.

Nu var det bestämt, att Ulrika Eleonora på sin färd till
Halmstad skulle tillbringa en natt på Skottorps herrgård
ett par mil söder om Halmstad. Samma dag hon väntades
dit red konungen tidigt på morgonen ut från staden, väl
insvept i sin kappa och åtföljd av endast tre personer. Det
var den 6 maj.

Den dagen såg Karl för första gången sin brud. Och om
aftonen låter han på Skottorp fira sin förmälning i största
enkelhet i närvaro av blott några få bland hans närmaste
vänner, såsom Ascheberg, Hans Wachtmeister och Bengt
Oxenstierna. Hakvin Spegel förrättar vigseln.

Följande morgon får franske ambassadören av en utsänd
spejare besked om, att Hans Maj:t konungen av Sverige nu
är gift. Han blir något till lång i synen men håller god min
i elakt spel och uppvaktar Deras Majestäter med ett mycket
vackert tal.

Alldeles utan väderkorn av att något särskilt var i gör-
ningen hade han dock icke varit. Ty när han fram på för-
middagen samma dag, som Karl XI red till Skottorp, besökte
konungens ceremonimästare i Halmstad, fick han höra man-
nen beklaga sig över, att Hans Maj:t låg och drog sig så länge
på morgonen. Det lät ju misstänkt, när han sammanställde
de bekymmersamma orden med vad han genom sitt folk fått
vetskap om, nämligen att konungen ridit bort i arla morgon-
stund. Hade han emellertid då gjort något försök att tränga
sig på konungen på Skottorp, så hade han ingen vart kommit.
Karl XI hade nämligen tänkt även på den eventualiteten
och omöjliggjort den genom att vid Laholms bro ställa en
stark vaktpost med order att icke låta någon passera.

De båda drottningarna fortsatte från Halmstad i små
dagsresor sin färd uppåt landet. Men Karl XI hade icke
tålamod att färdas så långsamt. Han for i förväg 12 till 16
mil om dagen.

På Strömsholm och Kungsör tillbragte de nygifta sin
smekmånad. Sedan vistades drottningen en tid på Ulriks-
dals slott, och först på hösten ägde hennes intåg i huvud-
staden rum under stora festligheter, med parader, äreportar,
girlander, »vattukonster», illumination och »allehanda eld-
verks. Äreportarna voro förbundna med varandra genom
riktiga alléer av bildstoder, föreställande allehanda dygder.
