336 ENVÅLDSHÄRSKARENS FAMILJELIV.

Där såg man t. ex. vaksamheten med en brinnande lampa
i handen och en trana — vaksamhetens symbol — vid
fötterna; där var kyskheten med flor för ansiktet och en
turturduva i handen; där syntes ock gudsfruktan med ett
kors i ena handen och en eldsflamma i den andra samt vid
fötterna en elefant — det lydaktiga djuret.

I viss mån symboliskt för Ulrika Eleonoras landsmoderliga
verksamhet var det mottagande, man bereddde henne vid
Barnhuset. En gammal skildring beskriver därvarande deko-
rativa anordningar sålunda: »Vid Barnhuset föreställtes gud-
aktighetens berg, med sådane målningar, som kunde lämpas till
barns upptuktelse.»> Berget var »grönt av en- och granbuskar,
med lister som trädgårdshäckar. Överst uppå detta ber-
get satt en kvinna, att bemärka gudaktigheten, omgiven
med en eldslåga och krona på huvudet; i högra handen ett
kors, i den vänstra ett ömnoghets horn. Hela berget var
delt i två delar. På den norra sidan sutto alla barnhus-gos-
sarne efter växten, ju högre upp, ju smärre, alla i sitt liverie,
och på den södra alla barnhus-flickor i lika ordning». På
tvenne balkonger, »å båda sidor om berget, stodo på den
norra pr&eceptoren för gossarne med 6 av dem i sitt liverie
och gröna kransar på huvuden, och på den södra läromodren
med 6 flickor. Alla dessa barnen sjöngo den psalmen ”Så skön
lyser den morgonstjärn” etc., varmed det orgelverk och andra
instrumenter, som inuti själva byggnaden fördoldes, instäm-
de. Barnhusplanket var å båda sidor med blått och gult
kläde överdraget och på vardera ändan en grön pelare med
ett växande träd.»

Dagen därpå firades drottningens kröning, och bland de
festligheter, varmed folket därvid undfägnades, saknades
ingalunda den övliga helstekta oxen på Norrmalmstorg.
Medan han »gavs till rovso åt de matfriska, hade törstiga
strupar tillfälle att läska sig med vin ur en fontän i form
av »en liten pilt, som under vardera armen hölt ett ymnig-
hets-horn med vindruvor. Utur det ena rann vitt vin, utur
det andra rött och utur piltens mun spanskt vins.

x

Den milda Ulrika Eleonora blev snart lika älskad i sitt
nya hemland, som hon varit i Danmark. Hennes glädje-
