354 £NVÅLDSHÄRSKARENS FAMILJELIV.

de; jag vill vederkvicka eder, och I skolen få ro till edra
själar.” Därför är ock Eders Maj:t glad och lätt i sitt samvete.”

Såsom Högsalig Konungen av ungdomen och själva na-
turen var böjder till kärlek emot Herrens tjänare och i syn-
nerhet emot sine egne själasörjare, så må jag här säga, såsom
Johannes säger om Jesu kärlek emot sina lärjungar: ”Såsom
han älskade sina av begynnelsen, älskade han dem ock intill
ändan.” Så viste ock Högsalig Konungen sin vanliga kärlek
emot mig, sin ringa tjänare, på denna sin sista levernes dag,
i det Högsalige Konungen efter förrättad nattvard och
detta samtal uträckte sina armar, tog mig om halsen och
ville böja mitt ansikte intill sin mund. Men då jag, av vörd-
nad för min konung, med tårar bortvände mitt ansikte,
böjde Högsalig Konungen mitt huvud neder och kysste mig
upp i huvudet, säjande dessa orden: ”Gud välsigne dig och
vare din stora lön för den tjänst du mig i min tid gjort haver!”

Då steg jag med tårar ifrån sängen, klockan in emot 11,
och ville igenkomma, efter Högsalig Konungens förr givna
befallning, emot aftonen eller klockan 9. Men efter 3 tim-
mars förlopp kom bud ifrån Hennes Maj:t drottningen och
Hans excellens grev Gyldenstolpe, att jag skulle komma upp
till konungen, som nu vore hel svag.

Strax jag uppkom, uträckte Högsalig Konungen till mig sin
hand och sade: ”Det lutar med mig närmare och närmare till:dö-
den. Sitt hosmig ochläskonung Davidsbotpsalmer!” det jag gjor-
deoch den 11 andeligebetraktelsen,om god beredelse emot döden.

Men när det led till aftonen längre och svedan förökadges,
kunde Salig Konungen intet så giva akt uppå långa uppläsne
betraktelser; och begärde jag då lov av Hennes Maj:t att
lägga böckerne så länge avsides och framdraga munteligen
de ljuvligaste språk av bibeln, som kunna bättre nederstiga
i konungens hjärta och lättare i minnet behållas, därmed
Hennes Maj:t var nöjd. Det gjorde jag ock in i Högsalig
Konungens död och ibland många andra språk bad Högsalig
Konungen nu hava tålamod, som hade alltid varit en seger-
sam hjälte och stor kämpe i alla sina livsdagar, ville ock nu
manligen strida och behålla trona på sin sista livsdag, då den
jordiska kronan skall förbytas i den himmelska och oför-
gängeliga, item ”att Stefani sista ord uti döden och Jesu sista
ord på korset må nu vara Eders Maj:ts sista ord på jorden”.
